En insändare i lokaltidningen ondgjorde sig över klockringningen i Kungsbacka kyrka. Han menade att det är ett förfärligt oväsen som stör den allmänna friden. Hans ordval var inte speciellt vänligt och man undrar i vems intressen förutom sitt eget han talar. Naturligtvis startar han en debatt där det finns de som håller med och de som säger emot. I detta speciella fall blir det ingen ändring eftersom det rings så sällan och det ryms inom det tillåtna.
Men det finns en underliggande ton som märks mer och mer och det är att det är inte kyrkklockor som skall tystna, det är kyrkan själv. Någonstans tror jag att skribenten är irriterad på kyrkan, det kan gälla oss anställda eller något annat, och vill på detta sätt markera sin vrede. Om det inte förhöll sig på detta sätt skulle man ju t. ex. kunna ringa oss eller använda en vänligare ton.
Det kommer att bli fler sådana här insändare i våra tidningar och frågan är hur man skall bemöta dem? Skall man bara nonchalera? Argumentera tillbaks? Skall man väcka opinion? Jag vill ha en kyrka som inte tendera att bli undfallande och samtidigt lyssnades. Det viktigaste är att man inte dras in och börja hugga tillbaks. Nu vet jag att det kommer med all säkerhet svar på denna insändare. Men om några veckor har det lagt sig och någon annan fråga hamnar i fokus. Kanske måste vi som kyrka vara mera beredd på att delta i samhällsdebatten! Men vem vågar det?
Joachim - som tycker det är bra att vi har kyrkklockor.
2 kommentarer:
Nu är jag här och skriver igen.......börjar nästan känna mig lite tjatig, när det bara verkar vara jag som har synpunkter.
Men,jag kan inte låta bli att tycka att det är ett fantastiskt sätt att få uttrycka lite vad man känner, som du öppnar upp för här med din blogg. Dina tankar inspirerar ju våra tankar!
Ja, det jag ville säga är att jag tror att kyrkan och vi troende måste våga stå upp mer framöver. Det är ingen tvekan om att det finns krafter som vill hålla tillbaka och förminska kristendomen.
Ett exempel är inläggen om kyrkklockorna (det är inte det första). Jag tycker att det var två bra svar idag från Stellan Olteus och Axel.
Ett annat exempel är skolorna, där man snart inte vågar gå till kyrkan längre med barnen p.g.a att enstaka föräldrar vägrar släppa sina barn till kyrkan. Skolledningen "hukar" och vet inte vad dom skall göra riktigt.
Idag läste jag att Lars Ohrly anser att att alla präster skall tvingas viga homosexuella.
Ja, det var bara några exempel och jag är helt inne på din linje, att dessa exempel är uttryck för att "kyrkan skall tystas". Jag tror många gånger att det dom faktiskt säger,(Ohrly m.fl.)inte är något stort bekymmer dom ligger sömnlösa över. Snarare ett utmärkt sätt att undergräva och så splittring inom kyrkan och försvaga den. När sedan förvirringen och oenigheten blivit tillräcklig vågar kanske ingen stå upp längre.
Där måste jag ju även rannsaka mig själv. Varför skrev inte jag en insändare? Jag tycker ju likadant som Stellan och Axel!
Något att tänka på framöver!!! Jag kan ju inte räkna med att dom oficiella i kyrkan skall hinna och orka med allt.
Mats, du är inte tjatig och jag hoppas att du kan ha tålamodet att fortsätta kommentera! Det är många som läser denna blogg och ni finns överallt. T o m från Finland! Var frimodiga!
Vi får inte glömma bort att Jesus själv sagt att det skall komma förföljelse och när det gäller oss själva, i vårt land, har vi varit förskonade. Kanske har det också splittrat oss? Med en stark och tydlig fiende kommer vi närmare varandra. Detta har ju politiker upptäckt.
I Kina har nästan varenda en av pastorerna suttit i fängelse för sin tros skull. Hur många har gjort det i Sverige? Så växer också den kristna kyrkan lavinartat där!
Joachim, som välkomnar alla kommentarer.
Skicka en kommentar