Idag har jag ett möte med vaktmästare, värdinnor och kyrkogårdsarbetare. De ca 25 anställda i pastoratet är uppdelade i mycket varierade arbetsuppgifter. Så är det på de flesta arbetsplatser, men vi glömmer ibland bort hur beroende vi är av varandra. Det är alltid lätt att se sin egen arbetsinsats som den viktigaste.
När jag gick på gymnasiet, var det bl. a. strejk bland de som städade. Efter ett par dagar såg det förfärligt ut i skolan, speciellt på toaletterna. Vissa platser fick stängas. Hur ofta tänker vi på detta? Att någon håller rent.
När jag gick på högskolan/universitetet, så märkte man ibland att de olika studenterna var väldigt självupptagna.
Medicinarna menade att utan hälsa kunde inte samhället fungera.
Jurister menar att vi behöver etik och moral. Ett rättväsen är en nödvändighet i samhället, för annars kollapsar det och människor kommer att göra som de vill och totalt kaos kommer att råda.
Teknologerna argumenterade på samma sätt att deras insatser är livsnödvändiga för att bygga upp samhället med vägar, bostäder etc.
Ekonomernas resonemang är ju tydliga, inte minst när ekonomin gungar. Se hur beroende vi är av ett fungerande system. Annars bli hela samhället ju lamslaget!
Och vi teologer menade att naturligtvis att allt ändå handlar till slut om Gud, utan honom har vi inget. Tron ger mening åt tillvaron och alla söker vi svar på de stora frågorna. Den längtan kan inte mättas av annat.
Ja, på detta sätt kan man gå vidare och kanske är det viktigt att ha en positiv uppfattning om den egna insatsen, så länge man inte gör det på andras bekostnad.
Men det är viktigt att inse sitt beroende av andra! Gud har skapat oss till att vara medmänniskor, att leva tillsammans med andra. Han har gett oss olika gåvor och det är dessa som behöver komma fram. Ju mer medvetna vi är om detta desto mer positiva är vi kanske mot andra i samhället?
Joachim - en kugge i ett stort hjul
1 kommentar:
Det du beskriver här så klart och tydligt, att vi alla har en uppgift och att vi alla är beroende av varandras insatser, tror jag att alla människor som tänker efter lite, skriver under på, oavsett om man är troende eller inte.
Jag kan inte tolka annat än att det är just detta Paulus skrev för så länge sedan i Romarbrevet 12:4 och framåt.
Det säger väl en hel del om det kristna budskapet.
Men det var egentligen inte det jag tänkte skriva här idag.
Jag ville bara säga att man idag i Kungsbacka Tidning kunde läsa en krönika av Bengt Hansson, där man kan se att din blogg och ditt engagemang har betydelse. Inte bara ditt utan även dina kollegors insatser.
Det måste ju vara roligt att läsa!
Det bör ju även vara en uppmaning till oss lekmän att inse att engagemang ger resultat i det långa loppet. Vi kan inte ta för givet att andra skall dra hela lasset.
Jag blir i varje fall sporrad att försöka engagera mig lite mer, hoppas att andra blir det också och tillsammans bör det ge resultat. Det gäller ju bara att hitta "sin gåva", där man kan göra en insats, att gå från ord till handling.
Skicka en kommentar