Har precis avslutat adventsgudstjänsten med en skola. Det är en nåd att få vara med dessa barn och man har Jesu varningsord inom sig, där han är tydlig i att säga till oss, att inte förföra någon av dessa små. De är så älskade och mottagliga för det goda budskapet.
Fick av barnen två frågor. Den första var om man måste tro på Gud när man är präst. Att ett barn behöver ställa denna fråga är egentligen hemskt. Grund frågan är om man behöver tro på Jesus om man skall vara präst. För något år sedan blommade denna diskussion upp i Danmark och det var inte alldeles självklart. För mig är det solklart att den som står i tjänst som VDM (det gudomliga ordets tjänare) bör väl tro på budskapet man förmedlar. Vi talar ju inte i egen sak!
Den andra frågan var om man måste tro för att gå i kyrkan? Och då är ju svaret, att det behöver man inte. I kyrkan kontrollerar man inte människors tro, utan man får komma som man är. Sedan blev det tydligt att Advent betyder ankomst och att vi väntar på någon eller något. Och sången "Ett litet barn av Davids hus...." sjöngs och det rådde en mycket god stämning. Den höjdes dessutom av att de som är med i kyrkans barnkör (Kidsen) kom fram och sjöng inför sina kamrater i skolan. Det var stort och man märkte att de var stolta.
Tack Gud för all dessa barn och välsigna dem och deras familjer. Må de få en fridfull julhelg, där de känner sig älskade.
Joachim - som blir berörd av barn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar