Vi har en "väntrumslista" till hemgrupperna i Kungsbacka kyrka och just nu är det bl. a. fyra familjer som vi skulle kunna bjuda in till en gästkväll och detta för ju naturligtvis med sig att vi blir för många i en grupp. Det som då händer, om det skulle visa sig att alla vill vara med, är att man behöver dela gruppen, eller som några säger, gruppen knoppas av. Ytterligare ett uttryck är att grupperna multipliceras.
Detta är inte alls konstigt i sig, det är så det var tänk med grupperna från början. Alltför många grupper i kyrkan har vuxit sig så starkt samman, att nya personer haft svårt att ta sig in. Fast den gamla gruppen är mån om att bjuda in, så kommer det inga nya. Folk utifrån upplever att de andra känner varandra så väl, så det är ingen idé att ens försöka. Och denna gruppdynamik gäller i många sammanhang, inte bara i de s. k. hemgrupperna! Man borde bryta upp grupper inom kyrkan oftare för att släppa in nya krafter.
Samtidigt växer man ju samman. Man lär känna varandra och förtroende kan ta lång tid att bygga upp. När väl detta har hänt är man rädd om denna gemenskap och vill inte gärna förstöra den. Tänk om det inte blir lika bra i framtiden, som det har varit. Av denna anledning vill man gärna att nya personer skall anpassa sig efter gamla mönster.
- Så här har vi alltid gjort.
- Så här har vi aldrig gjort!
Skall våra församlingar växa idag hänger det mycket på att de "äldre" släpper in de yngre eller oerfarna. Det "kodsystem" som vi i kyrkan har utvecklat under många år känner folk inte till. Istället uppleva man beteenden, ord, kroppsspråk m.m. som hämmande, när man försöker engagera sig. Det finns en stor rädsla över att göra fel. Den utsätter man sig inte gärna för, då är det bättre att stanna hemma. Därför kan just hemgrupperna bli en fin gemenskap, ett litet sammanhang, där den som verkligen vill växa kan göra det i sin egen takt.
Joachim - vet att det gör ont att splittrar gemenskaper.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar