Med jämna mellanrum tänker jag om man lade ner all verksamhet som kyrkan bedriver, vilken skulle man då längta efter att starta upp? Med all verksamhet menar jag också allt som sker på söndagarna!
De flesta av oss skulle nog ändå mena att gudstjänsterna är viktigast, men är det medlemmarnas önskan? Är det inte viktigare med diakonin eller att vi undervisar människor? För det är ju så att medlemstalets 80% återspeglas inte i gudstjänststatistiken. De 200 - 300 personer som går i pastoratets gudstjänster en normal söndag motsvarar ca. 3 % av medlemmarna. Med andra ord finns det andra starka skäl till medlemskapet. Jag tror att det bl. a. kan röra sig om trygghet, tradition, gemenskap, kultur, tro (fast man inte går till kyrkan). Det finns säkert många andra skäl.
Men det skulle vara intressant att ta reda på vad som i folks längtan och tro är viktigast när det gäller kyrkan. Om det är samma sak som resten av kyrkan vill förmedla? Tänk om det är så att kyrkan lokalt eller på riksnivå ger ut något samtidigt som folk lokalt eller på riks frågar efter något annat? Själv tror jag att Jesus vill ge människor det de behöver och inte alltid det de frågar efter! M a o är det viktigt att fråga sig vad Jesus vill och be om en längtan efter att följa hans vilja.
Kanske vi skulle ha en helt annan verksamhet än vad vi idag har? Kanske skulle den se ut just som den ser ut idag! Men en käpphäst för mig är att utvärdera det man gör. Kan man göra det man gör på ett annat, bättre sätt? Vad saknas etc.
Nog är eftertanken en vishet, speciellt när det gäller gudomliga saker.
Joachim - längtar efter nattvarden / närheten till Kristus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar