Sitter idag och skriver in vårens gudstjänster och går samtidigt igenom den planerade gudstjänstlistan för hela pastoratet. Det är många gudstjänster och det är ett varierande utbud och min tanke och bön och kanske framför allt min fundering är vad frukten av allt detta blir?
Alla som på ett eller annat sätt är engagerade i gudstjänsterna har en vision och vilja. Dessa kan varierar i nyanserna, men grundtanken är densamma, att människor skall möta levande Gud. Och vad detta möter leder till kan vi inte planera utan det är upp till den enskilde och Herren själv.
Men det finns en balans mellan att vara aktiv och passiv. Och här finns det också diken. Att vara alltför passiv leder lätt till att människor inte blir inspirerade och känner att det inte är viktigt. Man ger intryck av bekvämlighet och slöhet. Att var alltför aktiv kan föra med sig att man inte låter Gud göra något. Att det enbart hänger på de mänskliga resurserna.
Oavsett vem man är så är det viktigt att man själv är den förste som vill ta emot vad gudstjänsten har att erbjuda. Vill jag inte det, så kan jag inte förvänta mig att den skall tilltala andra. Jag tillhör dem som tror att en sund tro är smittsam och att vi kristna i Sverige måste vara beredda att smitta ner andra. Det är saligare att giva än att ta. Man vill hellre vara nära någon som är fylld än tom. Det är den som är fylld som har något att ge.
Så min förhoppning är att de gudstjänster som nu är planerade skall, med Guds hjälp, fylla oss alla; anställda, frivilliga, gudstjänstfirare m. fl. Att vi, när sommaren kommer, känner att Guds frid som övergår allt förstånd ännu mer fyller våra sinnen. Vi har mycket att se fram emot.
Joachim - som känner lite vår i luften
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar