Varenda terminsavslutning, sommar som vinter, så är det rubriker i tidningarna. Rektorer som inte vågar vara i kyrkan för att det finns risk för anmälningar. Grundargumenten är att vi lever i ett mångkulturellt land och då skall allt sådant, som t. ex. skolavslutningar ske på neutral plats.
Jag blir så trött! och rätt irriterad på folk i vårt land som skall ha löner för att ta ansvar och så blir det egentligen bara hyckleri. Ta bort luciatågen från skolan! Ta bort prästen från kristteamen från skolorna och sjung för allt i världen inga psalmer. Absolut inte "Nu tändas tusen juleljus", för vers två handlar om Jesus. Sjung inte heller med barnen om det lilla barnet i Davids stad.
Så här stod det i dagen idag!
Det värsta är nästan, att man ofta använder invandrarna som argument för varför vi inte skall vara i kyrkan, vilket är helt fel. Det handlar för det mesta om några, relativt få, svenskar som glider på vågen att vi skall vara neutrala. Skulle vi våga ta ett majoritetsbeslut i denna fråga skulle det bli en markant seger för skolavslutningar i kyrkorna. Sedan tycker jag att de ibland kan bli bättre. Vi präster behöver inte ta så stor plats. Men vi lever i ett kristet land och jag hoppas att inte tystnaden innebär att de som skriker högst tror att de har alla på sin sida. Det gäller både denna och andra frågor.
I går hade jag två fina avslutningar i kyrkan och samtliga inblandade var nöjda, skolan, elever, föräldrar och kyrkan.
Joachim - som gillar avslutningar i kyrkan, både som präst och pappa
Joachim - som gillar avslutningar i kyrkan, både som präst och pappa
9 kommentarer:
Hade det varit lika ok för dig med skolavslutning i rikets sal eller i en källarmoské?
Det står i skolans läroplan att undervisningen ska vara icke-konfessionell och att inga samfund ska gynnas framför andra. Jag förväntar mig att skolornas tjänstemän följer demokratiskt fattade beslut.
Bra att ni kör på hade själv en i Limmared och det är inget konstigt alls här. Däremot lucia togs bort genom lobbing från högre ideologisk ort. Ungarna bad högt o hjärtligt Gud som haver med ett rungande Amen här i Limmared! Inget konstigt att de inbjöds till julkrubban heller förra året ökade vi med 300% vid julkrubban. Vi förväntar oss ett stort deltagande för at var vår lilla ort 1400 personer. Hoppas på+100 deltagare och framför allt öppna hjärtan.
Kul att du bloggar-bravo!
ingo.s
Beslutet av rektorn på Bräckeskolan saknar givetvis all rim och reson. Förmodligen bottar ställningstagandet i en kombination av en ökande kristofobi i Sverige och en grov missuppfattning om vad en julavslutning i kyrkan egentligen är.
Det handlar exempelvis absolut inte om att bli "påtvingad ett religiöst ställningstagande", som vissa militanta ateister ibland får det till. För mig och säkert en stor del av svenska folket är det en både absurd och verklighetsfrämmande tolkning. Man blir lika lite kristen i en kyrka som att man blir en bil för att man går in i ett garage.
En bidragande orsak till Bräckeskolans beslut är säkert den ofta missriktade tolkningen av begreppen "subjektiv", "objektiv" och "neutral" i sammanhang som rör skolans verksamhet.
För det första finns ingen människa eller ideologi här på Jorden som uppfyller något av de här orden. Alla har vi olika referensramar och åsikter som avgör vad som är "neutralt" och "objekt" och så vidare. Det som är objektivt för en person kan vara raka motsatsen för en annan, och tvärtom.
Rent allmänt verkar många styra sina uppfattningar i de här begreppen av hur stor del av folket som omfattar en viss åsikt, ideologi eller livsåskådning. Sverige är förmodligen världens mest avkristnade land. Bara kanske 10–15 procent av invånarna antas ha en levande, personlig kristen tro. Till det kommer de många människor som har en annan religion eller en mer diffus tro på Gud eller någon form av "högre väsen".
I de här sammanhangen sätts ofta stämpeln "subjektiv" utifrån majoritetens tro eller icke-tro. Den tro som är mest utbredd i dagens Sverige – tron på att det inte finns någon Gud eller att "Jesus är vägen, sanningen och livet" – sätter på något sätt basen för vad som är "objektivt" och "neutalt".
Bakom den tolkningen döljer sig missuppfattningen att "majoriteten aldrig kan ha fel". Så är det givetvis inte. En minoritet kan visst ha rätt i strikt objektiv och neutral mening. Nazi-Tysklands folkmord och andra illgärningar var exempelvis grundade i majoritetens ideologi. Det må vara hänt att den hade präglats av många års hjärntvätt av det tyska folket, men det är en annan historia.
Lika lite som Hitler hade "rätt" i sin ideologi har Bräckeskolans rektor det. Både här och på vissa andra skolor i vårt land tycks dagordningen dessvärre bestämmas av uppfattningen att kyrkan som begrepp förknippas med "subjektivitet" och en lika överdriven, för att inte säga felaktig, tolkning av Skolverkets riktlinjer för skolavslutningar i kyrkolokaler.
Ytterligare en tanke.
Vad är man så rädd för? Skolan skall ju på ett pedagogiskt sätt hjälpa elever till en kritisk granskning. En liten stund, kan väl inte påverka så mycket? Dessutom är det många gånger psalmer som spelas på Liseberg och på andra offentliga ställen. Skall de förbjudas där också?
Joachim
Bäste Anders
Kul att du läser min blogg! och att du reagerar.
Du skriver: "Jag förväntar mig att skolornas tjänstemän följer demokratiskt fattade beslut".
Så säger man när besluten passar en själv och ens egna ställnings-taganden. När det inte gör det tillåter den demokratiska processen, att man får kämpa för förändringar!
Dessutom är läroplanen möjlig att tolka. För en tid sedan läste jag om någon, som sa att det inte mötte några hinder, bara det inte blev en allt för stor påverkan.
På din fråga om jag skulle kunna tänka mig Rikets sal eller en Moské så kan jag ju säga att det i muslimska länder, där moskén är självklar tillåts inte någon annan religion överhuvudtaget. Jehovas vittnen är en sekt och inte en demokratiskt uppbyggd församling. Dessutom firar de inte födelsedagar.
Sverige har en tradition och den bygger oerhört mycket på vår kristna bas. Att slänga ut allt anser jag fel.
Vänliga hälsningar
Joachim
Rädsla. Återigen får man en känsla av rädsla från dom som motarbetar kristendomen. Vad är dom så rädda för om dom är så övertygade om att kristendomen är en bluff!?
Kanske finns det ändå innerst inne en känsla av att det finns nåt starkt, ett hopp i den kristna tron som måste motarbetas. Man kanske ändå är lite orolig för att världens största religion inte uppstått ur en bluff.
Lite märkligt att dom som anser att vi skall vara neutrala och inte anser att den kristna traditionen betyder något, inte vill göra om hela vår lagstiftning.
Vår lagstiftning bygger ju i grunden på budorden om inte jag tar helt fel. Hur kan man acceptera det?
Kan det bero på att budorden är ganska kloka och alltid aktuella?
Kan inte låta bli att tänka på Filipperbrevet som var aktuellt för några dagar sedan här på bloggen.
Vi borde kanske läsa det lite oftare och samla mod och kraft. Tänk om Paulus hade varit lika undfallande som vi är idag för att tillgodose allas önskemål.
Var hade vi stått idag då ?
Det allt handlar om är vilken roll det svenska skolväsendet ska ha. Vilken uppgift har skolan?
I Sverige har vi religionsfrihet. Det är logiskt att vi har det eftersom landet är en demokrati. En följd av det är att politikerna har bestämt att skolan ska vara icke-konfessionell. Eleverna i Sverige har skolplikt tom år 9. All undervisning är obligatorisk.
Det står i lagen att skolan inte ska ta ställning i frågor som gäller religion och politik, för att påverka eleverna. Eleverna ska själva bilda sin egen uppfattning, skolan har inte som uppgift att tala om för dem vad som är "rätt".
Idag har vi ämnet religionskunskap istället för kristendomskunskap. Eleverna ska få kunskap om flera olika religioner, och få möjlighet att diskutera etiska frågor. Skolan ska ge faktakunskaper, men inte syssla med religiöst förkunnande där man tar ställning för en viss religion.
Det är inte tillåtet att ta med elever på gudstjänst under skoltid där det förekommer predikan med förkunnande och bön. Det går stick i stäv med att skolan ska vara icke-konfessionell. Att göra studiebesök går bra.
Skolan får inte försöka komma undan att den ska vara icke-konfessionell genom att säga att det är frivilligt för eleverna att gå på gudstjänst, de kan vara kvar på skolan och tex räkna matte istället. All undervisning ska redan från början vara utformad så att ALLA elever kan delta oavsett religionstillhörighet. Skolan är till för alla.
I dagens klassrum och bland personalen finns alla möjliga trostillhörigheter representerade. Men vi har inte gjort skolan icke-konfessionell därför att det finns invandrarelever, utan för att skolan inte ska ha rollen att göra eleverna troende. I en demokrati hör det inte hemma att skolan ska pådyvla eleverna en viss religiös tro.
Skolväsendet, olika religiösa församlingar och föräldrar har olika uppgifter i vårt samhälle. Om en förälder anser sig vara kristen och har låtit döpa sitt barn (eller menar att den kanske vill göra det som vuxen) är det förälderns uppgift att ta med sitt barn till kyrkan och gå på gudstjänst. Man kan be böner tillsammans med barnet. Men det får ske på fritiden. Föräldrar med annan tro får på samma sätt uppfostra sina barn in i sin tro.
Präster och lärare har olika uppgifter i samhället. En präst förkunnar den kristna läran, en lärare undervisar. Prästen ska i allra högsta grad ta ställning, vilket läraren som ska undervisa inte får göra enligt lagen.
Elever vistas ansenlig tid i skolan, och i en diktatur hade det varit ett gyllene tillfälle att indoktrinera eleverna från att de var små både vad gäller religiös tro och politik. Så vill vi inte ha det i Sverige. Vi vill att var och en själv ska få ta ställning.
Varför har en del kyrkliga representanter svårt att acceptera och respektera att skolan inte ska pådyvla elever vissa ställningstaganden när det gäller religion och politik?
När skolan ordnar gudstjänst på skoltid kan inte elever utebli pga annan religiös tillhörighet, för de har skolplikt.
Är det svårt att förstå varför en muslim/ateist/buddhist/hindu inte vill gå på gudstjänst i en kyrka och bli uppmanad att be till en gud som den inte tror på?
Och varför ska en präst hålla gudstjänst med predikan och bön med personer som inte själva har valt att gå dit, och personer som inte har den religionstillhörigheten?
Det handlar inte om att förringa kristendom, men att skolan har andra uppgifter än kyrkan.
De som bekänner sig till den kristna läran har givetvis rätt att gå så mycket den bara vill och orkar på gudstjänster på fritiden. Men på skoltid ska vi inte göra det, eftersom inte alla elever bekänner sig till kristendomen. Skolan ska inte bestämma vilken tro eleverna ska ha. Skolan ska undervisa eleverna om olika religioner, men inte förkunna.
/Grundskollärare som har elever med många olika religiös tro och likaså arbetskamrater
Till dig som är grundskollärare
Vill bara tacka dig för din långa kommentar. Du har lagt ner mycken energi och kraft på ditt inlägg.
Nu håller jag inte med dig i allt, men jag kan förstå din inställning. Jag har själv inte valt en medveten kristen skola till mina barn eftersom jag tror att man skall leva i världen.
Men idag kanske jag skulle valt annorlunda eftersom det inte alltid är så neutralt som du vill framstå. I många sammanhang förlöjligas den kristna hållningen.
Det finns mycket att nämna i denna fråga och vi löser det inte här.
Joachim
Hej, Joachim!
Jag skulle tycka att det vore intressant att höra dina svar på de här frågorna, eftersom du är präst:
1. Varför har en del präster svårt att acceptera och respektera skolans och kyrkans olika uppgifter när det gäller religion och religiöst förkunnande?
2. Är det svårt att förstå varför ett land väljer att ha en icke-konfessionell skola när landet har religionsfrihet inskrivet i lagen?
3. Är det svårt för präster att förstå att en muslim/buddhist/hindu/ateist inte vill gå på kristen gudstjänst och be till en gud den inte tror på?
4. Hur upplever man det som präst att hålla gudstjänst med predikan och bön med personer som inte själva valt att delta utan gör det av tvång?
Jag är genuint intresserad av att höra vad du tycker om det här! Det är intressant att få veta hur andra resonerar.
Tack på förhand!
/Grundskolläraren
Skicka en kommentar