I Buråskyrkan i Göteborg samlades i helgen ungdomsledare från bland annat Svenska kyrkan och EFK för att få sydkoreansk inspiration. Huvudtalare var Kim Kiho, en sydkorean som inte är pastor men som varit engagerad i flera växande församlingar i Seoul.Han inspirerade unga ledare i att jobba med smågrupper, s k celler och bl a hade han hört att "- Jag har hört att unga i kyrkan i Sverige spelar mer pingis än läser Bibeln. Så borde det inte vara", säger han när han blir intervjuad av Dagen.
Det var bl a UngdomsOas som genomförde denna samling och resultatet blev mycket lyckat! Ungdomarna gick därifrån med förnyad lust i att läsa bibeln. Återigen är det inget konstigt egentligen som hänt. Man lyfter fram behovet av att samlas i mindre grupper, att läsa bibeln och att be. Det som kyrkan lyft fram under hela sin historia. Och när det görs växer den. Och vice versa, när man slutar med de fundamentala verksamheterna, så dör kyrkan ut!
I min egen församling har vi hemgrupper, det är så vi kallar cellerna, och vi har haft det i ett antal år. På denna blogg har jag lyft fram detta med jämna mellanrum. Men jag kan i egenskap av herde se att det är i dessa grupper som många växer i sitt lärjungaskap. Det finns många andra mindre grupper i församlingen som också är viktiga men i dessa delar man inte tron på samma sätt. Samtalen kommer inte igång, inget bibelläsande eller bön etc.
Personligen tror jag att det gamla sättet att bygga upp vår verksamhet, med mycket församlingshemsaktivitet under veckorna och det nya med hemgrupper skulle kunna mötas. Att hemgrupperna kanske får en speciell verksamhetsprofil av t ex diakoni. Tänk en grupp som studerar skriften, ber och samtalar och som dessutom praktisera sin tro genom att kanske hjälper äldre eller funktionshindrade med något! På samma sätt skulle de redan befintlliga grupperna mer lyfta fram behovet av bibelläsandet och bönens roll.
Hur som helst finns det många positiva utmaningar i detta sätt att tänka. Tack till Daniel Kaiberger m fl som genomförde denna ledarhelg.
