Visbybiskopen Lennart Koskinen går till storms mot ärkebiskop Anders Wejryds brist på visioner och strategi för Svenska kyrkan. Det verkar som avgående biskopar eller efter sin pension blir mer engagerade och tar ut svängarna något eftersom man inte tycks vara så ansatt?Att diskutera nattvardsvin och intranät är ganska ofarligt om man jämför med kyrkans kärnverksamhet, som måste hänga samman med mission och evangelisation. Som vice ordf. i Oas rörelsen känner jag ett stort ansvar i att hjälpa enskilda och grupper med att mer och mer ta emot den hjälp Gud själv erbjuder oss genom sin helige Ande.
Det behövs visioner och strategier men det behövs också en ny känsla av vad som är det centrala i kristen tro. Omvändelse, försoning, Jesu person som varandes Guds enfödde son, Skriftens tyngd som innehållandes uppenbarelsen m.m. är enligt mitt sätt att se inte förlegade spörsmål. Ser vi det här som gemensammma problem i kyrkan kommer vi också att kunna ta emot visioner, för visioner tar man emot medan mål sättar man upp för att närma sig visionen.
Men det känns som vi mer fastnar i frågor runt omkring och mer och mer sällan nämns Jesu namn och person. Han är trots allt Kärnan och Stjärnan i den kristna tron!
Joachim - som gillar tankar kring visioner och strategier - frågan är vad vi vill se när vi tänker framåt
1 kommentar:
Det behövs visioner och strategier men det behövs också en ny känsla av vad som är det centrala i kristen tro, skriver du.
Ja, visioner behövs alltid för att man ska orka fortsätta framåt. Det centrala i kristen tro är för mig förlåtelsen och kärleken. För att få "en ny känsla" för det tänker jag att Jesus genom sin undervisning och sitt liv visade stor fördomsfrihet. Jag upplever att hans undervisning pekar mot att vi i vår andliga utveckling, vårt mognande allt mer bör eftersträva en frihet från det som hör till Världen. Genom att i oss själva se skillnaden mellan Världen, som kan representeras av kroppen och ytligheten, och Himmelen som kan representeras av vår själ och gemenskapen med Gud i vårt inre rum, skulle vi lättare kunna undvika att falla i gropar liknande dem som folk redan på Jesu tid ramlade ner i.
Ta exemplet med frågan som Jesus fick om ifall de skulle betala skatt eller inte och hans svar att vi ska ge kejsaren det som tillhör kejsaren och till Gud det som tillhör Gud. (Luk.20:25)
För mig är det ett rättesnöre även i andra frågor för det vittnar om att Jesus pekar på skillnaden mellan det jordiska och det andliga. Vi ska gå vidare och inte tvista om sådant som ändå inte kommer att få någon betydelse i Himmelen. "För nu är inte längre någon jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna".
Om vi i vårt inre intar en sådan befriad hållning hjälper det oss utvecklas mot en större andlighet och Himmelen kommer något litet närmare. All småskurenhet hos människan, som rasism, islamofobi, homofobi och all möjlig annan fördomsfullhet i största allmänhet tar oss bara längre ifrån Guds himmel. Inskränkthet är som ett för litet växthus där plantorna tvingas krökas under taket och bränns sönder av solen.
Den vision jag bär på är att vi som kristna ska bli mer toleranta, mindre rädda för vår nästa och mer frimodigt se framtiden an, fulla av tillförsikt och civilkurage, just så som Jesus visade oss.
Skicka en kommentar