Jonas Melin, bibellärare på Mariannelunds folkhögskola, menar att en förkunnare skall vara höjd över allt klander. Jonas hänvisar till Paulus i 1 Tim. Det betyder inte att man är felfri, men det handlar ändå om att det inte skall finnas allvarliga brister hos den som förkunnar. Läs Jonas inlägg här!
Detta är både viktigt och intressant, anser jag, eftersom jag både håller med och tycker samtidigt att det är förfärligt. Jag håller med i så motto att det måste finns en ambition och en tydlighet hos en församlingsledare. Samtidigt är ju ingen perfekt. Alla har vi syndat och är beroende av nåden.
Det som är viktigt och som har med denna söndags tema "Tro och liv" att göra är att det skall finnas en trovärdighet. Predikanten bör först predika till sig själv och leva efter det han säger. Och eftersom ingen är fullkomlig så måste förlåtelsen som har sig grund i korsets mysterium var tydligt för den som sänder ut budskapet.
Men det får inte vara en "merit" att vara så "mänsklig" som möjligt. Målet för oss alla (lärjungar) är att bli så lik Jesus som möjligt och det tar tid. Men det borde vara självklart för den som tar missionsbefallningen på allvar. Församlingen barnverksamhet, konfirmandundervisning etc har ju som mål att folk skall lära känna Jesus Kristus.
Joachim - som tror att det finns en längtan efter ett andligt ledarskap som känns genuint och äkta. Tål att tänka på när vi skall be över nya biskopskandidater!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar