Konfirmandfundering

Fick en fråga idag som gick ut på att det borde räcka med att leva som en kristen, snäll och trevlig, inte våldsam mm utan att man måste gå i kyrkan och allt det där. Faktum är att det är en och annan vuxen som också tänker i dessa banor. Man gillar helt enkelt inte kyrkobesök som man anser vara tråkiga, fast det var länge sedan man var i kyrkan. Man är inte intresserad av att läsa i en tjock bok som är gammal och andra sådana här "måsten" som man förknippar med kristet liv.

Och visst kan man ha förståelse för dessa tankar. Men det är som att köra en bil utan tanka, att jobba utan att äta, att vara vaken utan att sova. Att leva ett trovärdigt lärjungaliv utan kyrklig förankring gör sig inte i längden.

Oavsett hur man väljer att leva sitt liv, så behöver man ha en källa som inspirera och ger mening. Man kan inte leva som en äkta kristen, om man inte söker sig nära honom som är trons kärna och stjärna. Han finns i sitt uppenbarade ord och, även om han finns överallt, så är det på särskida platser som är invigda.

Intressanta och viktiga tankar att jobba vidare med.

Joachim - som gläds över konfirmanderna

1 kommentar:

Anonym sa...

Det är härligt med konfirmander... Hade på besök vår guddotter, med sig hade hon två kompisar och alla gick de och "läste". När vi nu satt i vår soffa började de fråga ut mig (bekännande kristen) om vad och hur jag tror, på evolutionen eller Gud som skapare. Det blev en väldigt intressant diskussion.
Efter kanske 30-40 minuter suckade en av dem djupt, försökte samla sina tankar och utbrast: "Jag, alltså, tror ju att det är Gud som ligger bakom big bang". Tänk en så bra sammanfattning av en 14-åring.

"Om-sorg" hela vägen

Sorg är väl något som vi alla vill undvika så mycket vi någonsin kan. Ändå utsätts vi för och berörs av sorg nästan varje dag, oavsett ...

Populära inlägg