Detta är en form av krismedvetenhet och samtidigt en medveten och väl genomtänkt satsning inför framtiden. För några dagar sedan kunde vi läsa om Svenska kyrkans siffror, att så få tror på Jesus av dess medlemmar (15%), och trots detta faktum, så finns det de som inte ser detta som en kris. Och då är det svårt att både ha en krisplan och att på allvar ta ansvar.
Samtidigt växer det på andra ställen, vilken är glädjande. Speciellt "de nya migrantförsamlingarna är en starkt bidragande orsak till detta. (Migrantförsamlingar är ett begrepp vi använder för församlingar bestående av människor som flyttat till Sverige och har sin huvudgudstjänst på annat språk än svenska.)".
Jag reagerade på det uttalande som den nye partiledaren för Socialdemokraterna sa för en tid sedan. Han menar att han inte tror på Gud med på kyrkan. Och jag tror att flera i detta land skiljer på just kyrka och Gud/Jesus och skall man planterar nya församlingar behöver man var medveten om detta. För just trovärdigheten och äktheten så bör det ju vara så att Kristi kropp i vilken Jesus är hörnstenen inte bli ratad utan att det finns en enhet den kristna gemenskapen och dess tro.
Församlingsledarnas gemensamma punkter ser ut så här:
Vi vill tillsammans överlåta oss att:
- Kalla enskilda bedjare och församlingar till bön för människorna i Sverige (Matt. 9:35-38).
- Mobilisera människor till alla nya församlingsgemenskaper som vi vill plantera.
- Verka för en ny rörelse av växande och friskare församlingar i tro på att friska församlingar växer och förmeras.
- Sätta församlingsplantering och församlingsutveckling högt på agendan i alla sammanhang och dra lärdom av våra nyplanteringar och våra starkt växande församlingar.
- Ställa ökade personella och ekonomiska resurser till förfogande för detta arbete.
- Ge större utrymme åt församlingsplantering och församlingsutveckling i våra utbildningar.
- Ge utrymme för unga och innovativa ledare.
- Välkomna och samverka för nya initiativ i våra största städer.
- Vi står sida vid sida som ett enat folk, och vill tillsammans göra allt vi kan för att göra Jesus känd, trodd, älskad och efterföljd bland människorna i Sverige (Nehemja kapitel 3).
Av egen erfarenhet tror jag att det skulle kunna blåsas liv (jfr Ande) i många församlingar om vi bara åter jobbade med NFU's eller Sahlbergs tankar kring vad som är viktigt för att en församling skall växa. Bl.a. tydlig förkunnelse, livsnära smågrupper, hängiven andlighet, nådegåvsbaserad verksamhet, inspirerande gudstjänster, behovsorienterad evangelsiation är viktigt och lyckas vi inte med detta hjälper varken det ena eller andra.
Vi, det pastorat jag är kyrkoherde i, är en svenskkyrklig gemenskap som kämpat med detta under drygt 10 år och faktum är att den växer i både antal och djup och det beror inte på någon enskild anställd eller medarbetare, utan på just det som nämns. Men visst är det de som vill annorlunda, men man kan inte vara alla till lags. Men jag har fortfarande en stark tro att på att det går att blåsa liv i många gemenskaper som minskar i antal eller som verkar sovande.
Joachim - som gärna ser att vi delar detta ansvar för kristenheten i landet. Ser positivt på frikyrkokollegernas ansats till församlingsbygge.
(Bilder ovan, från Berlin, får representera det gamla och det nya)
1 kommentar:
Vad gjorde JESUS -och Hans apostlar för att samla folk? De botade sjuka och förkunnade Guds evangelium, alltså JESUS, för folket. Och det räckte, tydligen. Människorna kom, om inte annat, för sina sjukdomars skull. Och de kom snarare i för stora skaror, än i för små.
Det jag saknar i de uppräknade målsättningarna är apostlarnas målsättning: "då skall vi helt få ägna oss åt Ordets och bönens tjänst".
Anden och Ordet har skapat Människan, och Anden och Ordet skall återupprätta henne, från henens "fallna" tillstånd, men om det sägs inget från ledarhåll: att Guds rikes verk, egentligen är Andens och Ordets verk, som skriver Kristusbrev i Människohjärtan. Det bara Gud kan.
Skicka en kommentar