Har de senaste dagarna upplevt så mycket gott och samtidigt så mycket hemskt. Kanske är det så att dessa båda sidor hör närmare samman, än vad vi många gånger tror. Alphasamlingen i onsdagskväll, då många som gått en Alphakurs var inbjudna, blev välsignad! Omkring 70 personer kom och tillsammans med Gita Andersson från Kummelby kyrka så lyfte vi fram detta, att Alpha gav mycket och satte igång något väsentligt hos oss.
Ett av kvällens viktigaste budskap var att vi som kallar oss för kristna i församlingen är nyckelpersoner i församlingens verksamhet. Det är viktigt att ge vidare det man själv fått ta emot och att man kan göra det på sådant sätt som passar en själv. Vi är olika och har olika gåvor, det viktiga är bara att vi inte drar oss undan och blir passiva.
Inte minst förbönstjänsten är viktig, att vi ber för vår stad och vårt land! Vill passa på att tacka alla som har haft mig på sin böneslista. Det är så otroligt värdefullt! Fortsätt gärna och när vi ber för varandra så kommer det så mycket gott ut av det. Dels att Gud faktiskt hör och svarar på bön och är en läkare, dels att den som blir föremål för bönen känner sig omsluten och dels att den som ber växer i sin lärjungeroll. Man kommer liksom närmare Gud själv. Man har något att prata med honom om!
För mig har det blivit så att en sund tro har med behovet av bekräftelse att göra. Jesus Kristus vill med sitt liv bekräfta varje människa, skapa en tillit hos denna människa och det är i denna relationen som vår tro växer. Detta uppnår man inte på avstånd eller genom intellektualism utan det handlar mer om överlåtelse och förtröstan. Och det är inte så lätt! Det handlar om Guds Andes verk i ens inre.
Men ett tacksamt hjärta ser mer än ett slutet.
Joachim - som funderar mycket och som gärna håller Gud i handen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar