Går förbi en tomt, där det sitter en del personer och strax är samtalet i gång om tro mm. Att man tror på Gud är en självklarhet. Det måste liksom finnas någon / något som satt igång allt och som på något sätt håller det vid liv. Dessa tankar är idag vanliga bland folk i allmänhet.
Men Jesus är svårare! Det måste väl finnas andra vägar till Gud? Det känns liksom lite snävt enligt många att det bara skulle vara Jesus som "lotsar" en vidare till himlen. Gud är väl större än Jesus, som ingen sett och som levde för så länge sedan! Argumenten mot Jesus är flera, men samtidigt vill man inte polemisera utan ta fram den goda läran i bergspredikan och från andra bibelkällor.
Summan blir lätt ett hopkok, i vilket man lever sitt liv. Jesus är god och ett rättesnöre, när det passar in i ens mönster. Synden är borttagen, därför människan måste ha fötts god och det onda har liksom utan vår förskyllan smugit sig in. Vi liksom sitter alla i samma båt och man kan inte skuldlägga någon, det är inte snällt! Och framför allt skall inte kyrkan, som skall vara kärleksfull göra det. Och så slänger man lite "****=smuts" på svartrockarna och Schartau.
Det är i denna situation vi som är överlåtna kristna, och det vet bara man själv om man är, befinner sig i. Att vara överlåten betyder att man lägger sitt liv, sina resurser mm i Guds händer och man ser Jesus som Guds son, som kommit till världen för att frälsa den och den enskilde. (Joh. 3:16-17).
Här finns olika strategier! Hur vi skall gå ut och möta människor och egentligen handlar det om vår egen trovärdighet, hur vi skall möta oss själva! Om jag är kristen och vill följa det som står i bibeln, så borde det någonstans inom mig innebära konsekvenser. Dessa konsekvenser kan man strukturera upp i olika strategier! Här är några vägskäl:
Skall man gå i motangrepp?
Skall man tystna och vara snäll?
Skall man erbjuda ett alternativ och i så fall hur?
Vem skall man lägga sin energi på, den som är helt emot eller den som positivt söker sig till det kristna budskapet.
Måste den "kristne" så starkt hävda Jesus roll?
Räcker det inte att göra goda handlingar, måste man "vittna" på andra sätt?
Ja, det finns betydligt fler förhållningssätt och strategier än dessa. Hur som helst måste man som enskild och som församling tänka till för omvärlden pressar till avgörelse och beslut. Att vara passiv har också alltid varit ett val!
Jag har själv väldigt många tankar kring detta, men innan jag går in på dessa skulle det vara roligt om det kommer några reaktioner från er läsare. Hur ser din önskan om församlingsstrategi ut?
Joachim, som längtar efter en visions förverkligande - Kungsbacka pastorats vision ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar