"Det är dubbelt så många svenskar som är för aktiv dödshjälp, som de som är emot. De som är negativa är framför allt frikyrkliga och Kristdemokrater. Det visar en ny rapport från SOM-Insitutet. Nu vill förespråkarna få upp frågan om aktiv dödshjälp på riksdagens agenda." Dagen skriver om detta:
I takt med att människan blir alltmer individuell, egocentrerad, så måste önskan bli att var och en bestämmer om och när man vill dö. Har man dessutom inte en medveten tro som talar emot aktiv dödshjälp så är ju motståndet ännu mindre. Sedan lever vi i ett samhälle där vi matas, så gott som dagligen, att man skall vara stark, snygg, rik och inte ligga någon till last. Vem uppfyller alla de kriterierna? Sakta får vi kollektivt en sämre självkänsla genom all denna påverkan.
Kyrkan och församlingarna vill många gånger precis tvärtom, i alla fall jag. Du lever inte för din egen skull, du behövs även när du är svag och sjuk, vi är en familj och det är inte vi själva som skall avgöra hur många dagar vi skall ha på denna jord. Och det är viktigt att skilja mellan aktiv och passiv dödshjälp.
Jag hoppas verkligen att inte den allmänna trenden i samhället skall visa sig i denna fråga. Då tänker jag på att man slutar bry sig och alla får väl göra som de själva vill. Det kommer att bli många gränsdragningar som etisk blir svårhanterliga.
Joachim - som vill hjälpa men inte ta liv
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar