Påskens vittnen - att dela med andra


En sak är absolut säkert och det är att den tro som du har och bär på har andra bidragit till! Varje tro har sina vittnen, som vill förmedla dess innehåll. Som kristen är du kallad att föra ut evangeliet enligt missionsbefallningens intention.

Min fråga är hurdana vittnen vi /du är? Är detta viktigt för dig, att vara ett vittne och på vilket sätt anser du att du bäst är det? Ser man det kollektivt, så kan man undra hur församlingen och hela kyrkan vill förmedla påskens budskap.

Några av oss är evangelister och för oss är det naturligt att ta vara på de tillfällen under en dag som erbjuds. För andra handlar det mer om att visa med sitt sätt, sina handlingar, sin attityd eller vad det nu kan vara, att det finns en Frälsare.

Det är alltid mycket lättare att säga andras egenskaper eller uppgifter, men fundera ett tag på hurdant vittne du är. Är det så du anser att Jesus vill att du skall vara? Jag tror, att vi, inklusive mig själv, skulle kunna "ta ett steg framåt". Det finns så mycket rädslor, bekvämlighet och annat som hindrar oss. Framför allt finns det en Guds fiende som vill att vi skall vara tysta!

Min vän, Jesus har uppstått! och i apostlarnas efterföljd, i femhundra vittnens efterföljd, i en tvåtusenårig tradition/historia är vi kallade att lämna vidare något till andra släkten!

Joachim - som ser att vi varje dag har många möjligheter som rinner oss ur händerna

1 kommentar:

Mats sa...

Jag tror precis som du skriver att vi skulle kunna "ta ett steg framåt", men samtidigt får man ju inte glömma att vi är så olika, har olika förmågor och är olika "långt framme" i tron.

Om jag går till mig själv, som inte varit "aktivt kristen/troende/ så länge, så kan jag ju känna att det varit och är en process som gör att jag blir mer och mer frimodig, ju starkare tron och övertygelsen blir.
En förutsättning för att våga ta det där "steget framåt" känner jag är att känna sig ganska trygg i sin tro, både vad gäller känsla och förnuft(kunskap).
Man får ju räkna med att bli ifrågasatt både positivt och negativt och då känns det ju viktigt att kunna förklara varför man tror.

Sedan tror jag att det är viktigt med lite "fingertoppskänsla" när man skall lyfta fram sin tro. Den helige ande tränger sig ju inte på, utan det är ju snarare "Guds fiende" som är den som verkligen tränger sig på och det är ju viktigt att inte spela "fienden" i händerna, att bli påträngande så att man gör "negativ reklam" för den kristna tron.
Fast det är nog ett större problem att vi är för försiktiga för det mesta.

Jag tycker det är spännande att prova och känna sig för på vilket sätt jag bäst kan vara med och sprida budskapet och då inte minst viktigt, att få hjälp genom att be om vägledning!

"Om-sorg" hela vägen

Sorg är väl något som vi alla vill undvika så mycket vi någonsin kan. Ändå utsätts vi för och berörs av sorg nästan varje dag, oavsett ...

Populära inlägg