Fyra kriterier för trons utveckling

"Det tycks som att vi ibland då vi konstruerar kristen tro gör en stor sak av att det bibliska materialet är svagt eller bara antydande medan vi i andra konstruktionsförsök inte alls kräver ett bibliskt stöd. Jag kan urskilja fyra konstruktionskriterier." menar Runar Eldebo, pastor i Svenska missionskyrkan, lärare på THS och Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium.

De fyra kriterierna är:

Det bibliska

Den samlade kristna tron

Sammanhanget

Den helige Andes ledning

Läs hela artikeln på http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=169208

Intressant med denna uppdelning och man kan fundera över var man själv står. Risken kan finnas att man använder det/de kriterier som passar ens ställningstagande och menar sig då har objektiva argument. För mig personligen blir det mer och mer tydligt med det fjärde kriteriet. Och då måste jag ju ställa mig frågan om jag har subjektiva motiv?!

Det är för mig så tydligt att det är Guds Ande som hjälper oss att se att bibeln verkligen är Guds ord, som hjälper oss att se sammanhang och som ger trons gåva, liksom alla de andra gåvorna som behövs i kristendomens utbredning. När Anden dessutom kommer med sina frukter så får man hjälp att se vilket träd som är gott.

Joachim - som funderar på om det finns ytterligare kriterier

Söndagsstängt, så skönt det skulle vara!

"För några år sedan påstod jag att det inte alls är så självklart att alla affärer skall hålla öppet på söndagar och helger." skriver Siewert Öholm.

Jag håller med honom, fast jag vet att det skulle bli svårt. Men jag kan inte låta bli tanken på om familjerna, som idag har som stort nöje att handla på söndagarna, är tvungna att göra något annat än konsumera.

http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=4173&Itemid=164

Vi människor behöver mer tid för varandra och dessutom tror jag att vi någon gång skulle behöva ha tråkigt och vara tvungna att hitta på något själva och inte bara bli matade med massa aktiviteter. Det mest givande i livet är ju trots allt när vi möter varandra och umgås och det måste väl inte ske vid en frysdisk?

Joachim - som vet att detta är kontroversiellt, men jag tror att Gud hade, och har fortfarande, en tanke med vilodagen.

Stort oasmöte i Stockholm - Jesusmanifestationen

"På torsdag och fredag samlas Oasrörelsen till ett möte i Katarina Kyrka, Stockholm. En av huvudtalarna är fader Raniero Cantalamessa från Rom. Han är påvens predikant och en av de ledande inom den karismatiska rörelsen världen över." Skriver Kyrkans tidning. http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/stort_oasmote_i_stockholm_0_9551.news.aspx

Det är inte första gången han talar i dessa sammanhang i Sverige och det är både stort och intressant att han kommer. Vi i Sverige är inte alltid så medvetna om hur det ser ut i kristenheten i världen. Man jämför gärna med hur det är här hemma. Den karismatiska rörelsen går igenom olika kyrkor och samfund och är starkt bidragande till att den kristna kyrkan växer.

Fader Raniero medverkar alltså på OAS-mötet som är i samband med Jesusmanifestationen och dit kommer också många kristna MC-klubbar. http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=169198 Då jag själv tillhör Sky Rider, en av de snabbast växande kristna MC klubbarna på västkusten, så ser jag med glädje vad bröder och systrar engagera sig i på ostkusten.

Det kommer att bli en helt annan massmedial uppmärksamhet i år än förra, då det kändes som om man medvetet struntade i att rapportera från Kungsträdgården. Vi hoppas och ber att det blir en lyckad manifestation.

Ytterligare en tidning skriver så här: "50 000 biblar, nära 100 kristna Bikers och 48 timmar non-stop kyrka på Plattan. Det och mycket annat är vad Stockholm kan förvänta sig de kommande dagarna, då Jesusfolket intar stan, i startsträckan för Jesusmanifestationen på lördag." http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=4236&Itemid=33

Joachim - som tyvärr inte kan åka österut utan tar hojen till Tyskland och Danmark på semester med sonen

Jesusmanifestationen

Snart är det dags för Jesumanifestationen. Här är några länkar:

Den officiella hemsidan http://www.jesusmanifestationen.se/

På denna kan du höra Simon Ådahls sång "Bed för Sverige", som är tänkvärd.

Svenska kyrkan är inte officiellt med enligt Kyrkans Tidning och det kan jag tycka vara tråkigt eftersom det i år är så många andra samfund som är medverkar, t o m Katolska kyrkan. Läs om detta på http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/svenska_kyrkan_avstar_manifestation_0_9537.news.aspx

Joachim - som ser att det finns ett behov att manifestera Jesus på olika sätt i vårt land

När teologi blir parodi

Ingen kan undgå debatten kring äktenskapets vara eller icke vara. En ledare av Ruben Agnarsson i tidningen Världen idag tål att läsas, för det är enligt mig själv viktigt med teologin. Läs på följande länk:http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=4216&Itemid=28

Djupast sett handlar det om trovärdighet, om det är idé att avkräva en teol. kand. examen av blivande präster. Kanske menar man att teologi inte är viktigt och då är det ju också ett intressant ställningstagande.

Jag är övertygad om att det för alla som deltar i denna debatt, som ju inte bara förekommer i vårt land, så behövs det tid. Man kan mycket väl ta snabba beslut, men vad händer med människorna? Det råder just nu stor oenighet inom kyrkan och läser man Joh. kap. 17 så vill Jesus enhet. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att vi har ett gemensamt ansvar. Oavsett var man står kan man alltid utpeka andra sidan för orsak till splittring.

Joachim - som är bekymrad över utvecklingen

Enkätundersökning

Det är dags för mig att ha en ny enkät, så som den på högersidan. Men jag skulle vilja ha hjälp av er som läser. Vilken fråga skulle ni vilja få undersökt? Jag har haft ambitionen att göra sådana enkäter som bygger upp tron och som hjälper oss vidare, med att se vad som är väsentligt i den kristna tron.

Tacksam för era kommentarer och inlägg. När det gäller Pär Perssons avskedspredikan i Värnamo, se tidigare blogginlägg, så är han inte bara folklig i Värnamobygden: Han är välkänd också utanför landets gränser. Kanske har hans stora idrottsintresse bidragit till detta! Jag kan se detta p.g.a. det är många som läser bloggen idag!

Joachim - som vill ha hjälp till enkätundersökningar.

Gardell och Salo skakar liv i Jesus

"Marknadsanalyser av svenskars andlighet har visat att gränsen för vad de flesta klarar av att smälta går vid Jesus". skriver Maria Küchen, författare, i Kyrkans Tidning.

se artikeln på: http://www.kyrkanstidning.se/kyrkanstidning/kronikor/mediekronikor/gardell_och_salo_skakar_liv_i_jesus_0_9504.news.aspx

Detta stämmer ganska väl med vad många har sagt under en längre tid, att av de tre personerna i gudomen (Fader, Son och Ande), så kommer debatten att vara vem Sonen är. Massmedia och andra kändisar kan behandla honom som just Fantomen eller någon annan "påhittad" gestalt. Det som bibeln och traditionen lyft fram under 2000 år kan med några få rader kastas ut och lättvindigt kommer istället s.k. "sanningar" typ Browns "Da Vinci Coden".

I dagens massmedia känns det som om man kan skriva vad man vill och hur man vill när det gäller Jesus. Att man sårar någons tro funderar man inte så mycket på utan menar att det får man tåla. Att göra på samma sätt med ex. profeten Muhammed gör man inte av respekt för hans lärjungar.

För mig är inte Jesu person liktydig med någon enskilds författares uppfattning av vem Jesus är. Han är för mig den ende Frälsaren, som med sitt blod sonat världens synder. Detta är han oavsett hur vi i denna del av världen lyckas med att föra ut budskapet. Där väckelserna går fram på andra kontinenter så är det där ingen tvekan om vem Jesus är.

Joachim - som ser harmonin mellan personerna i den treenige Guden

Sparkad präst i Värnamo fick stående ovationer i kyrkan

Detta är en intressant artikel eftersom det är min gamle chef som är den omtalade prästen som får gå. Det stämmer att Pär är en folklig präst och mycket omtyckt bland folket. Personligen har jag inte träffat någon kollega som haft så lite människofruktan som Pär, samtidigt som hans gammelkyrkliga fostran gett honom stor del Gudsfruktan i positiv bemärkelse!

Nu får Pär gå enligt tidningen och jag vill inte här gå in på alla turer eftersom jag inte heller har någon kunskap om detta och dessutom är bloggmediet inte en plats för sådant. Men läs Dagens artikel: http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=169038

Det var Pär som också lärde mig att det är viktigt att vara evangelium och inte bara tala om det. Att vara evangelium betyder inte att i alla avseenden ge sken av fullkomlighet, men man visar var nåden och försoningen finns genom sitt eget liv! Allt gott önskar jag både Pär och Värnamo pastorat.

Joachim - tacksam präst i Värnamo under hela 90-talet. Det var där jag lärde mig stor del av hantverket.

Viktigt få välja dop-präst?

"Om människor inte får välja präst till dop, vigsel eller begravning kommer många att bli besvikna och lämna kyrkan, skriver prästen och forskaren Elisabeth Arborelius på tidningen Dagens Nyheters debattsida i dag."

Läs om detta på artikeln i Kyrkans tidning:

http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/viktigt_fa_valja_dop-prast_0_9528.news.aspx

Detta är en intressant utveckling eftersom den tycks passa den allmänna konsumtionstrenden. Man gillar en präst och får man inte den så finns risken att man struntar i det hela eller åtminstonde uttrycker sin besvikelse. Personligen gillar jag inte detta synsätt även om jag i viss mån kan förstå resonemanget.

Hade i går dop med gäster som rest dryga 60 mil enkel resa. Det är viktigt att gudstjänsten blir givande, innehållsrik och berörande. En präst som inte tar vara på tillfället utan är oengagerad kan ju mer eller mindre motverka hela tanken med glädjen i dopet. Samtidigt vet jag inte riktigt vem som har rätten att bedöma om gudstjänsten var bra eller inte. Det handlar ju även om mottagarens förberedelser.

Grundproblemet är trots allt, att det är för stor fixering på hantverkaren (prästen) och vi borde mer ha fokus på Jesus Kristus och tron på honom. Innehållet är viktigare än formen. Även om dessa hör intimt ihop. Det känns som vi kommer att få en kyrka som blir mer och mer segregerad och individualiserad och mindre kollektiv. Och för mig som är relationsinriktad är detta inte positivt. Det känns dessutom obibliskt, då t.ex. bibeln pekar på dopets vikt, att dö och uppstå med Herren och man blir en del i den nya familjen i vilken Jesus är hörnstenen.

Joachim - som ser nödvändigheten i att präster blir så duktiga hantverkare som möjligt, det är då ser man ser på Jesus.

Uppmuntran

Det kommer in lite utvärderingar från kvinnokonferensen förra lördagen i Kungsbacka kyrka. Och en kvinna nämner att hon blev helad till ande, kropp och själ. Att smörjelsen med olja var viktigt och att det var god atmosfär under dagen. Att det fanns en lyhördhet för den helige Anden. Det var fler som kom med samma vittnesbörd. Sedan var det naturligtvis inte alla som var helt nöjda. Några ansåg att det liksom blir för enkla lösningar. Likaså var föredraget om New Age radikalt för många. Men vi som jobbade med dagen upplever att det blev som planerat och det var roligt att samarbeta med arrangörerna på tidningen Junia. Tillsammans tackar vi och ger Gud all ära.

Nu har vi i församlingen haft många besök: Bo Brander, Anita Barker, Simon Ådahl, Göran Skytte, Hans Weichtbrodt m.fl. Alla har egentligen undervisat samma sak, att bibelns ord är grunden. Att Jesus är Frälsaren. Dessa personer har en gåva att förmedla detta på ett sådant sätt att det berör och detta kan bara förklaras med att Guds helige Ande är verksam. Egentligen är det ju inget nytt de kommer med! Men det känns som nytt eftersom det i dagens brus, även inom kyrkan, inte alltid är så lätt att se vad som är kyrkans stjärna och kärna. Därför behöver vi dessa kvinnor och män som hjälper oss med sin undervisning.

Personligen gillar jag när all denna undervisning landar i den lokala församlingens högmässa på söndagen. När den håller och blir veckans höjdpunkt och man inte behöver annonsera, utan folket samlas ändå för att möta den uppståndne. Då är det underbart. Det skall vara musik, lovsång, god förkunnelse, nattvard, möjlighet till personlig förbön m.m. Dessa grundläggande funktioner, i vilka man lyfter av bördor (syndabekännelse etc.) och man blir påfylld (avlösning, nattvard etc.). Men det måste bl.a. ske med hjälpen från Guds Ande, annars blir det livlöst. Och Anden fungerar på två plan, dels hos sändaren, dels hos mottagaren.

Joachim - som är uppmuntrad av att människor, kvinnor och män, är berörda av Gud själv.

Snabb äktenskapshantering får kritik

"För snabbt och teologiskt för dåligt underbyggt. Det betyget ger flera av stiften när det gäller Svenska kyrkans hantering hittills av frågan om samkönade äktenskap." Skriver Kyrkans Tidning i dag. Se länken: http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/snabb_aktenskapshantering_far_kritik_0_9489.news.aspx

Oavsett denna eller andra viktiga frågor så är det så viktigt med själva förfarandet. Att slarva, inte lyssna in och skapa oro löser inget. Denna fråga har tydligt splittrat människor i alla läger och t. o. m. biskoparna har visat att de inte är överens. Att då ta beslut som inte har tillräckliga underlag tror jag innebär beslut som man har mindre respekt för. Det kommer heta att det var ett hafsverk.

Joachim - som tror att det är lätt att blanda ihop väg/strategi och mål

Dansk biskop skärper synen på religionsdialog

Denna artikel kändes riktigt befriande eftersom jag upplever att många i vårt land har olika uppfattningar i olika frågor, men man är rädd för att stå för dem eftersom det kan innebära konflikter och är det något svensken är, så är det konflikträdd!

I samtalet med andra religioner, så är det inte farligt utan tvärtom, nödvändigt, att visa vad den kristna tron står för. Annars kan vi ju packa ihop och stänga. Nu menar jag att Jesus Kristus är grunden för vår tro och alla, oavsett religion, kön, status, nationalitet mm behöver den frälsning han har möjliggjort genom sin död och uppståndelse.

Artikeln finns på länken:

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?ID=168659

Dessutom har jag i mina prästlöften lovat att stå för detta. Att vara tydlig behöver inte vara kärlekslöst! Tvärtom! Jag tänker ofta i paralleller till familjen. Barn behöver tydlighet för att känna sig trygga. Det handlar många gånger om just detta, att det kan kännas tryggt, både för kristna och andra, var vi utgår från i våra dialoger.

Joachim - gillar att samtala med människor av annan uppfattning

Ny sms-tjänst tar 100 kronor för gratistjänst

Denna nya gratistjänst hjälper människor att gå ur kyrkan. Läs artikeln på: http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?ID=168452

Det kostar alltså inget att gå ur kyrkan. Vilket alltså innebär att man tjänar pengar på något som egentligen är gratis. Men det som är intressant för mig är drivkraften bakom. Att anstränga sig för att hjälpa människor att gå ur ett sammanhang. Drivkraften hos dessa personer måste enbart var egoism och girighet och det handlar egentligen inte om att hjälpa någon.

Om syftet hade varit att hjälpa människor att lämna ett sammanhang, som man själv anser vara av ondo, så kan man göra detta utan att ta betalt! Då väcker man opinion och försöker på saklig grund argumentera.

Joachim - som inte slutas förvånas över vad människor lägger sin energi på

Underbar variation

Har nu firat den andra söndagen i Påsktiden och det gjordes bl a i en fullsatt kyrka med manskören "Gubbröra". Under lördagen var det kvinnokonferens i Kungsbacka kyrka med bl.a. Anita Barker, som bl.a är känd för sina böcker. Tidningen Junia stod bakom det hela tillsammans med församlingen.

Själv fick jag komma på kvällen då det var öppet för både män och kvinnor. Går man ytterligare en dag tillbaka, till fredagen, så var jag inbjuden gäst till en samling med enbart kvinnor. Ett litet närverk som träffas, äter och gör något gemensamt.

Så det har varit ganska uppdelat mellan män och kvinnor i helgen och ibland kan vi behöva detta! Det viktiga är att det är ett gott syfte och att man inte gör det på andras bekostnad. Vi är trots allt två kön.

Vad skall man för övrigt tala om när man har ca 25 damer framför sig som är mätta och avspända? Jag koncentrerade mig på detta, att oavsett kön, så finns det en liten människa inom oss som är präglad av arv, miljö, kamrater mm. Denna lilla människa bär också på en tro som inte alltid är så tydlig.

Faktum är att det fälldes både glädje och sorgetårar under denna kvällsstund. Oavsett vilken tro vi anammar, så påverkar den oss och vår syn på andra och livet. Jag som är bekännare av kristen tro njuter ju av påskens evangelium, men den som inte delar den tron måste ju ta sig en funderare, oavsett om man är man eller kvinna. För en sanning är bl. a. att man kan inte leva på någon annans tro! En annan sanning är att tro är inte en privatsak eftersom den skall levas tillsammans med andra (om jag nu inte sitter på en öde ö).

Joachim - tacksam över helgens alla möten

Öppna för ideellt arbete

"Sätt de arbetslösa i ideellt arbete, där behoven och möjligheterna är obegränsade om vi vågar tänka nytt" skriver Elisabeth Sandlund, som chefredaktör och ansvarig utgivare för tidningen Dagen.

Om man först ser själva grundproblemet, så är det att just nu ökar antalet arbetslösa och flera av dessa är i arbetsför ålder. Om dessa inte får jobb eftersom det ser ut som det gör på den s.k. marknaden så är alternativet att fortbilda sig, stämpla och hoppas att nästa dag blir bättre.

Erfarenheten har lärt oss att det är otroligt lätt att "bli sjuk" både fysiskt och psykiskt och dessutom lider man socialt när man mist sina gamla arbetskamrater. Att sätta in resurser är en avvägning mellan att hjälpa och utnyttja. Och risken i denna situation är att man inte gör något, men det är här Elisabeths ledare kommer in: http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=168033

Kyrkan har ett enormt kontaktnät och vi skulle kunna hjälpa både arbetslösa och många andra som far illa i samhället genom att sammankoppla dessa. Det handlar om besöksgrupper, öppen verksamhet, praktisk hjälpverksamhet mm. Det finns många goda arbetsuppgifter som skulle kunna bli till välsignelse för många. Arbetsförmedlingen i Gbg har jobbat tillsammans med flera församlingar när det gäller den s.k. FAS 3 för den arbetssökande. Min önskan är att detta skulle kunna öka i omfattning i vårt land utan att man ses som utnyttjare av den arbetslöse.

Joachim - som ser möjligheterna

Påskens vittnen - att dela med andra

En sak är absolut säkert och det är att den tro som du har och bär på har andra bidragit till! Varje tro har sina vittnen, som vill förmedla dess innehåll. Som kristen är du kallad att föra ut evangeliet enligt missionsbefallningens intention.

Min fråga är hurdana vittnen vi /du är? Är detta viktigt för dig, att vara ett vittne och på vilket sätt anser du att du bäst är det? Ser man det kollektivt, så kan man undra hur församlingen och hela kyrkan vill förmedla påskens budskap.

Några av oss är evangelister och för oss är det naturligt att ta vara på de tillfällen under en dag som erbjuds. För andra handlar det mer om att visa med sitt sätt, sina handlingar, sin attityd eller vad det nu kan vara, att det finns en Frälsare.

Det är alltid mycket lättare att säga andras egenskaper eller uppgifter, men fundera ett tag på hurdant vittne du är. Är det så du anser att Jesus vill att du skall vara? Jag tror, att vi, inklusive mig själv, skulle kunna "ta ett steg framåt". Det finns så mycket rädslor, bekvämlighet och annat som hindrar oss. Framför allt finns det en Guds fiende som vill att vi skall vara tysta!

Min vän, Jesus har uppstått! och i apostlarnas efterföljd, i femhundra vittnens efterföljd, i en tvåtusenårig tradition/historia är vi kallade att lämna vidare något till andra släkten!

Joachim - som ser att vi varje dag har många möjligheter som rinner oss ur händerna

Hemgruppen

Skall strax iväg till hemgruppen. Det är en ny grupp bestående av halva den gamla och sedan två nya familjer. Det är denna grupp varannan tisdag och "Mansgruppen" de andra, så varje tisdagskväll har jag privilegiet att vara i ett sammanhang där man delar tron.

De församlingar som ännu inte har smågrupper/hemgrupper eller vad man nu kallar dem saknar något väsentligt. Hur delar man tron? Varje församling bör sträva efter att skapa miljöer där det är möjligt för olika sorters människor att dela trons erfarenheter.

Vi är inte särskilt duktiga och vi har en del problem med strukturer, information m.m. men det beror på att vi strävar efter att få in hemgruppsarbetet i en redan befintlig församlingsstruktur. Det vore roligt att utbyta erfarenheter mellan olika församlingar som jobbar med hemgrupper. Alla behöver ju inte uppfinna hjulet och vi har alla olika erfarenheter.

Joachim - tacksam över de små grupperna

Påskdagen - och Göran Skytte

Det är kring Påsk ofta en ganska intensiv diskussion kring Jesu person. Och otaliga program och skrifter skall försöka "förklara" Jesus och Kristendomen. Göran Skytte har i Svenska Dagbladet skrivit följande: http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_2724377.svd

Göran är en positiv person som vill förmedla sin tro och den erfarenhet han bär på. Många gånger möter man skribenter, kända och okända, som mer är måna om att kritisera andras uppfattningar. Bilden av Jesus är inte entydig och det går att jämföra med relationen till en person. Ingen relation ser exakt ut som en annan. Det viktiga är att det finns en dialog och kommunikation.

Uppståndelsen som vi nu firar beskrivs inte hos Markus med en massa glädjeyttringar utan han tar upp känsloyttringar som förvåning, rädsla och dessutom bristande tro. Kanske är det så att just detta finns hos oss också, fast det är så lättare att uttrycka käcka glädjerop!

Att Kristus har uppstått innebär att varje jordeliv har en möjlighet till en ny infallsvinkel! Döden är besegrad för den som vill ta emot Jesu liv. Detta kan lätt innebära förvåning - gäller det verkligen alla och mig? Uppståndelsen kan orsaka rädslor - men jag är väl inte sedd och kan jag bli förlåten? Och så inte minst, bristande tro - att detta innebär att min världsbild måste ändras, "naturlagarna" gäller inte.

Men Uppståndelsen innebär att jag måste ändra riktning till Honom, med Honom och våga göra omprioriteringar! Hur detta skall gå till finns inget enkelt svar på, men omvändelsen är nödvändig.

Joachim - som djupast känner en enorm glädje och ett hopp i att Kristus är sannerligen uppstånden! Vill härmed önska er alla en riktigt välsignad Uppståndelsedag!

Speciella dagar

Idag, påskafton, och dagarna mellan Kristi himmelsfärd och Pingsten är dagar som för mig är lite speciella. Lärjungarna befinner sig i ett tillstånd utan Jesus och dessutom måste de öva sig i förtröstan.

Idag var de missmodiga och frivilligt inlåsta av rädsla för andra människor. De tio dagarna mellan himmelsfärden och Andens utgjutande är egentligen något liknande. De skulle stanna kvar i staden och invänta rätt tid och bli rustade.

Förtröstan handlar om att våga lita och tro fast det både ser mörkt ut och inte känns särskilt bra. De stunder då man "känner" Andens närvaro är ju helt enorma och man tror sig kunna göra vad som helst. Men vi är inte på förklaringsberget hela tiden. Många stunder är stunder av förtröstan. Det är då man inte skall vara ensam utan församlingen är så viktig!

I dessa situationer var lärjungarna tillsammans. Thomas som inte var med, drabbades av tvivel! Nöden har bl. a. haft den goda effekten på människan, att hon i bästa fall söker sig nära andra. Häri ligger missionsbefallningens uppdrag och bönen om väckelse. Ingen skall behöva vara ensam mot sin vilja och det är så lätt gå miste om "saligheten" om man aldrig delar tron med andra.

Joachim - som anser att Påskhelgen är en sådan fantastisk helg och det fina vädret gör det verkligen inte sämre!

Välsignad påskhelg!

Vill bara önska er trogna läsare en riktigt god och glad Påsk! Själv ser jag fram emot helgen eftersom den så koncentrerat rymmer hela Jesu försoningsverk. Idag får vi fira nattvardens instiftelse - Jesus vet att vi hungrar och behöver riktig mat. Alltför ofta mättar vi oss med det förgängliga.

I morgon, långfredagen, handlar det om att Jesus verkligen delar lidandet med oss. Försoningsdöden på korset är så viktig. Jesus betalar vår skuld. Detta är svårt att ta till sig eftersom det handlar om att vi inte upplever oss som värre än någon annan. Men för min personliga del är möjligheten till förlåtelse livsviktig. Jag vill känna och vara ren och då är "Jesu blod" det bästa och enda tvättmedel som finns! Det räcker till oändligt antal tvättar och tvättar 100% rent varje gång.

Sedan kommer vi till Påskdagen, som är den absoluta höjdpunkten. Om inte uppståndelsen hade ägt rum skulle allt annat vara förgäves. Det hade inte hjälp om jag var hur ren som helst. Men uppståndelsen och långfredagen hör samman! Man hänger "upp" den rena tvätten! När Jesus själv säger att han är uppståndelsen och livet, så lägger han till, att det är den som tror och följer honom som har del i detta uppståndelseliv!

Detta var några påsktankar från en som känner nyvunnen frid. Har idag fått läkarbesked att doktorn inte ser mig som en cancerpatient (se tidigare blogginlägg) men samtidigt är jag inte helt fri från ev. cellförändringar. Detta kan jag haft sedan många år och mer behöver det inte bli av det. Kollar för säkerhets skull var fjärde månad. Under tiden får jag och andra betrakta mig som frisk!

Joachim - som känner stor predikolust

Att ställa in siktet

Att USA's president får förbön från olika mer eller mindre kända pastorer är en nyhet i Dagen. Se http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=167032

För mig är detta varken konstigt eller egentligen en nyhet. Det som är stort är ändå att en president inte tycks skämmas över att erkänna att han behöver Guds hjälp. Det vilar ett stort ansvar på dessa förbedjare, att de verkligen ber att Guds vilja skall ske. Det är ju alltid frestande att be på ett sådant sätt att det inte blir en dialog utan en monolog från en själv.

Det har varit tystnad från denna blogg pga omständigheter och prioriteringar. Men jag vill i detta sammanhang passa på att ännu en gång tacka för alla förböner. Jag känner mig verkligen buren och jag tror detta är en av alla erfarenheter jag skall ta till mig. Ni har varit helt underbara! Ingen av oss, oavsett om vi är presidenter, kyrkoherdar, annan anställd i kyrkan, frivilligt engagerad eller vilken roll vi än har i Guds stora vingård klarar av detta, att vandra i Jesu efterföljd, utan att ha andras omsorg (böner mm) som omsluter oss.

Jag själv, och många andra, vill så gärna vara duktiga, klara oss själva m.m. och inte vara så beroende av andra. Men en sådan attityd och livsstil håller inte. Att inse detta betyder inte att man blir en mes, eller en passiv svag individ utan tvärtom! Det är ju så folk har sina förutfattade meningar, även kristna! att man skall klara så mycket själv. Men av det ovan sagda, så växer man och får en annan sorts styrka som är annorlunda och som framför allt har sin källa hos Gud, genom andra. Men detta sker inte på en natt utan det är en process och jag är mitt inne i den. Jag tänker mycket på Paulus och hans församlingsbyggande, det var genom Guds folk han klarade av lidanden.

(Detta resonemang skall inte förväxlas med passivitet eller lathet, det finns sådan som lätt kan gömma sig bakom det jag skrivit.)

Joachim - som är densamme fast ändå inte riktigt - alla behöver hjälp med att ställa in siktet

Vad som får tron att växa

Så har tiden gått ut för senaste enkäten och det är många som svarat på frågan vad som får den kristna tron att växa. Jag skulle vilja påstå att 90 personer ger ett stabilt underlag och man märker att bönen är den viktigaste aktiviteten vi kan ägna oss åt!

Men ser man sedan på det som har över 50% så är det:

Bibelläsandet, samtal med annan kristen samt kristen undervisning i annat sammanhang än gudstjänsten. Många frågar faktiskt efter regelrätta bibeltimmar, då man bara utlägger bibeln. Det märks när vi bjudit in föreläsare som kommit för att undervisa, att det har varit viktigt.

Några faktorer som också kommer högt är predikan och nattvarden. Jag är övertygad om att vi präster måste själva lyfta fram predikans vikt. Gud har en enorm möjlighet att använda oss i detta sammanhang. Här är det inte i första hand frågan om en intellektuellt redovisning utan att förmedla det vi själva tagit emot. Att låta Guds helige Ande forma vårt ord, så att det bygger upp gudstjänstfiraren.

Nattvarden, som vi firar instiftelsen av på torsdag, är utan tvekan bärare av Jesus själv. Att ofta och med både allvar och glädje fira den heliga måltiden är viktigt om man inte vill svälta.

Det som också är intressant är att samtalen med präst, diakon eller annan anställd i kyrkan är inte lika viktigt. Inte heller kören eller annan kyrklig verksamhet! Film har också liten genomslagskraft.

Sammanfattningsvis är det kyrkans kärnverksamhet som är av vikt och som vi måste slå vakt om.

Joachim - som anser att Apg. 2:42 håller alltjämt