"Dag Sandahl kliver av sin blogg på tidningen Östran efter en kontrovers med chefredaktören om att Sandahl stoppat en kommentar. " skriver Kyrkans Tidning och anledningen är en kommentar som inte släpptes igenom av Dag. Även tidningen Dagen skriver om det idag!
Oavsett vad man tycker om Dag eller det han skriver, för det är en färgstark kollega till mig, så blir detta alltså en stor nyhet i KT och nu också i Dagen! Och det är detta som får mig att tänka till. Jag vet inte hur många tusen präster det finns i Sverige och några av oss märks mer än andra pga av olika skäl. Men man har alltid ett val, hur offentlig man vill vara, och ofta får man stå sitt kast. Dag har gjort mycket mer för Svenska kyrkan än vad många känner till. En slitvarg på Norrliden i Kalmar (Två systrar) och vägen har under årens lopp kantats av rubriker i olika massmedier, med all rätt ibland eftersom vi kan ha olika syn på språk och framställningssätt.
Men bekymret är egentligen inte alltid vi som bloggar eller syns på annat sätt, själv är jag ju Oas-rörelsens ordförande. Utan jag bekymrar mig ibland över alla dem: präster, övriga anställda och allt lekfolk som är tysta och är betraktare av det som sker i kyrkan och svensk kristenhet!
Jag är inte ute efter att man skall tala emot saker, personer och händelser utan FÖR! Kyrkan behöver på ett nytt och tydligt sätt förmedla tron på ett sådant sätt att man inte börjar med just ordet inte! Den nuvarande trenden är annars att fler och fler tystnar och projicerar problemet med att kyrkan inte når ut på dem som står där framme på barrikaderna och samtidigt skjuter man ibland på dem bakifrån när man inte håller med. Och självklart måste man tillrättavisa oegentligheter, men det skall vara i balans med annat.
Har denna helg haft konfirmation, vilket varit en riktigt fin högtid med underbara ungdomar och många goda föräldrarkontakter. Men den allmänna kunskapen om kyrkan, bristande närvaro under gudstjänten (man pratar på under sång och bön) visar att det på något sätt är två parallella världar som möts vid detta unika tillfälle. Detta är bara ett ex. på där vi måste fundera på hur vi kommuicera i denna "brytpunkt". Som vanligt är det mitt evangelisthjärta som slår några extraslag.
Mina tankar med denna blogg är att vi på allvar måste fundera på hur vi kristna inte enbart når ut till andra och inte hur vi skapar kontakter, utan hur det kan blir naturliga relationer mellan oss. Dag låg bakom den lilla boken om Kristen tro och det är kanske aktuellt att vi tillsammans funderar på vårt gemensamma uppdrag att göra Jesus känd!
Joachim - som skriver en blogg då och då
En blogg för att öka kommunikationen mellan Holmgrens begravningsbyrå och samhället. Syftet är att lyfta fram olika aspekter kring liv och död, tröst och sorg. Vi vill hjälpa till att lyfta upp det svåra och visa på en väg framåt. Ställ gärna frågor och kom med synpunkter! Tillsammans delar vi livets villkor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"Om-sorg" hela vägen
Sorg är väl något som vi alla vill undvika så mycket vi någonsin kan. Ändå utsätts vi för och berörs av sorg nästan varje dag, oavsett ...
Populära inlägg
-
Detta är en intressant artikel eftersom det är min gamle chef som är den omtalade prästen som får gå. Det stämmer att Pär är en folklig präs...
-
"Tanken om yrket som ett kall har minskat bland sjuksköterskor men bland präster lever kallelsemedvetandet". Det visar en ny unde...
-
"Här begravs den populäre biskopen Bertil Gärtner" blev rubriken i tidningen Dagen. Det stämmer att han i många sammanhang var pop...
1 kommentar:
Vi går ut två och två på gator och torg.
Aktivt söker vi människor.
-Säljer kristen litteratur på torgdagar och håller ögonen öppna efter sökare.
Talar med folk om Alpha och delar ut broschyrer.
-Visar att Jesus är allas räddning på orädda "skyltar" med Jesu ord och pil till närmsta kyrka.
Det finns säkert många fler idèer om hur att söka människor aktivt!
Vägen,sanningen och livet är unikt hos Jesus. Endast han kan möta människors rädsla och längtan.
Skicka en kommentar