Vad vet du om pingsten?

Här kommer från Dagen en liten frågelek. http://www.dagen.se/dagen/quiz/Default.aspx?id=pingsthelg

Pingsten brukar betraktas som helgen då man firar kyrkans födelsedag, och utan Anden hade inte kyrkan funnits idag. Det är spännande att fundera på hur vi/kyrkan skall rusta oss/sig inför framtiden. Och frågan är inte vad vi vill utan vad Gud vill, för hans vilja är absolut god och den bästa för sin kyrka. Så bönen i pingst får bli: Kom, helige Ande och fall på nytt över oss och vårt land. Led oss efter din vilja till det som bygger upp och befriar.

Kom helige Ande till alla dem som idag kämpar med sjukdomar, fysisk och psykiskt, som mot sin vilja är ensamma, som lever med relationsproblem, som har skuld och behöver förlåtelse. Ja, kom med helande, gemenskap, sann kärlek och befrielse. Kom med tro som håller genom livets alla skeden. I Jesu namn. Amen

Joachim - som vill bli mer fylld av den helige Anden

Bilbyte

Familjen bytte bil i veckan och det blev en Volvo av bl.a solidaritet med vänner och bekanta. Då produktionen varit större än efterfrågan köptes en redan färdig bil och då kom frågan vilken nummerplåt den hade! Ville absolut inte ha konstigt eller som man kunde härleda till ngt ont. Tre bokstäver eller tre siffror kan lätt bli fel.

Samtidigt kändes som lite konstigt att börja fundera på en liten nummerplåt i en såpass dyr affär. Men det blev DOK 410. Vilket kändes bra eftersom dok är en huvudbonad. Så här skriver NE "rektangulärt eller kvadratiskt, ibland stärkt huvudkläde som omsluter huvudet och faller ned omkring det. Doket hörde under medeltiden till den obligatoriska klädseln för gifta kvinnor och bars för att dölja håret, vilket sågs som en lockelse. Lever kvar i nunnedok samt sorg- och änkedok." För mig blir det en påminnelse om en form av ödmjukhet, att undvika frestelser och annat yttre som vill vilseleda. Att istället se vad Gud vill ge idag.

Nummerkombinationer brukar för en präst associera till psalmer och första versens text på psalm 410 är följande i den nuvarande psalmboken.

"Gud skapade av jord
två mänskor för varann
som avbild av sig själv,
till kvinna och till man.
Så skall ni nu tillsammans bli
den enhet ni är skapta till:
där delar ni hans kärleks liv."

En psalm som vill påminna om Guds kärlek. Det är ju pingst och man kan få vara lite hänryckt!

Joachim - som gillar solens värme

Positivt om konfirmation i Halland

Det är inte alltid det omnämns positiva saker i massmedian om kyrkan. Men en aktuell sak är Västnytts inslag om konfirmationsläsning i Onsala församling. Vi gläds med er och era ungdomar.

Se reportaget på http://svt.se/2.60664/1.1574370/fler_konfirmerar_sig_i_halland?lid=puff_1574370&lpos=rubrik

http://svtplay.se/v/1574360/fler_konfirmerar_sig_i_halland

Precis som med övrigt i Svenska kyrkan kommer det att se olika ut i landets församlingar. Vi får lämna denna "enhetsbild" av kyrkan, som många av oss är uppväxta med. Församlingarna i detta avlånga land kommer att visa på en stor bredd och mycket varierat innehåll. De som behåller ungdomarna efter konfirmationen är de, som tar dem på allvar och som ger dem hjälp i deras tro på den uppståndne. Ett djup, kombinerat med ett sätt som attraherar ungdomarna är en del av "receptet" tror jag.

Joachim - som idag mötte en vuxen (50 år) som vill konfirmera sig!

Studentbal 2009

Fick vara med om att se min/vår dotter i balklänning tillsammans med ett antal hundra andra blivande studenter. Man är både stolt och glad och samtidigt finns det många känslor inombords som handlar om framtiden och livet. Ja, man tänker också tillbaks och tänker att den lilla flickan är stor nu.

Jag tycker att min dotter var finast och jag önskar att alla pappor och mammor skulle tänka likadant om sina tonåringar! Jag kan inte tänka mig finare barn och är i djupet berörd av dem och vill verkligen att det skall lyckas för dem i livet. Samtidigt blir jag så bedrövad av att se så många i andra sammanhang, som aldrig får en uppmuntran. Där föräldrar lägger mestadelen av sin energi på bl. a. självförverkligande, bråk och konsumtion.

Jag önskar dig Hanna och alla andra lycka till. De vackra kläderna och de fina frisyrerna vill lyfta fram att det finns så mycket fint att tacka för. Tack gode Gud för allt gott!

Joachim - som vill ta vara på varje stund.

(Tack Sussie för din hjälp med håret)

Strid om Göteborgs bibelsällskap är över

"Det blir ingen fortsatt rättslig prövning av turerna kring Göteborgs bibelsällskap. Regeringsrätten tar inte upp ärendet till prövning." skriver Kyrkan Tidning http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/strid_om_goteborgs_bibelsallskap_ar_over_0_9824.news.aspx

Och Dagen skriver lite om detta på http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=171009

Detta har varit en infekterad historia med många olika påståenden. Människor har utmålats som lagbrytare och omoraliska. Jurister har varit inblandade och nu kommer man inte längre. Grunden till det hela är att man delat ut biblar till olika skolor och institutioner. Och det var inte lite biblar! Själva grundproblemet var om de som delade ut hade rätt att göra det och om de som fick biblar var lämpliga mottagare, med tanke på deras syn på ämbetet.

Den som fick mest på pälsen var Biskop em. Bertil Gärtner. Han målades upp som att inte vara riktigt sanningsenlig utan nästan smyga med dessa pengar. Nu finns inget åtal, ingenting att erinra. Däremot kan man fundera på, och detta blir lite av principiell karaktär, kommer förre biskopen att få någon som helst upprättelse? Detta gäller också de andra inblandade. Finns det förlåtelse? Eller kommer detta att mala i de kyrkohistoriska arkiven? Biskopen tillskansade sig inga pengar själv utan det handlar om hans åsikt.

I dessa dagar, då även fackföreningsfolk, tycks stoppa fickorna fulla med egna bonusar. Då de EU-representanter som vi strax skall välja kommer att har ca. 80.000 i månden plus 40.000 för utgifter och detta skattefritt! I en tid då det är finanskris och människor får lämna sina arbeten blir saker så komplicerade.

När det gäller åsikter i olika frågor kommer det alltid att finns just olika synsätt. Men det måste finnas möjlighet till detta i en demokrati. Och inte minst i kyrkan handlar det om att inte behöva känna rädslor oavsett var man står. Men i detta aktuella fall handlade det egentligen om bibelsällskapet hade gjort fel eller inte, något annat var inte föremål för den juridiska processen.

Joachim - Som undrar vilka signaler vi ger dem som inte delar den kristna tron?

Mer musik

Apropå lovsång mm så fick jag information om denna länk av Pernilla. Den är riktigt rolig och samtidigt visar den lite av hur olika vi är. Ekumeniken har satt sin prägel på mycket.

http://www.youtube.com/watch?v=Ghj7Tgcq5P0

Joachim - som gärna tar emot tips på intressanta länkar

Underbar lovsångsstund med Michael W Smith

Var i Jönköping i går med flera från Kungsbacka församling för att vara med och lyssna och sjunga lovsånger med den välkände Michael W Smith. Att ha varit med så många år som han varit, blivit så berömd och samtidigt tycks behållit sitt fokus på vad som är väsentligt är stort.

Läs om honom i Dagen http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=170797

När den stora 200 mannakören kom in och ställde sig bakom musikerna så kändes det mäktigt, riktigt stort. Helt klart hjälper sådan här musik/sång en att komma närmare Jesus. Det utesluter inte annan musik, som en del, framför allt äldre, befarar. Michael talade inte särskilt mycket, men lyfte fram Guds storhet. Han menade också att det är viktigt med all sorts förkunnelse som upphöjer Jesus. Han var tacksam över sina föräldrar och hade därigenom fått insikten/tron att han också är ett Guds barn. Att man som Jesus får säga Abba/pappa.

Gå in på Youtube och sök på Michaels namn, så kan du lyssna på ganska många olika sånger! Här är ett litet smakspråk på Friends http://www.youtube.com/watch?v=VdXT-v2hPUA

Vill du lyssna till en av hans mer kända, kan du lyssna på denna http://www.youtube.com/watch?v=I7Sn5rV6oM0

Hur som helst känner jag stor tacksamhet över att fått vara med om denna stund. Men som det sades under kvällen: man kan lovsjunga Gud till man blir blå i ansiktet, men om det sedan inte ges ut till andra är det inte mycket värt. Fast den utgivande tron fick en rejäl input igår.

Joachim - som gärna smånynnar på en liten lovsång

Genuint kristen

Konvertiten Muhammed är inte "genuint kristen" enligt Migrationsdomstolen. Därmed kan han avvisas till Irak, där han som omvänd muslim säger sig frukta för sitt liv. http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=170801

Hur avgör man vad som är genuint kristet? Kan migrationsdomstolen avgöra detta är det stort eftersom de nästan intar Jesu plats och roll i att döma. Man kan tydligt uttala sig över vad som förväntas av en kristen och en lärjunge. Men till slut måste det väl vara den enskildes sak. Ingen kan fullt ut bedöma en annans tro och övertygelse. Vi kommer alla att stå inför Herren och då är det ingen annans tro vi kan komma med, utan med vår egen! Men man kan kanske få ett intyg på att man har en genuin tro?

Denna artikeln har fått igång två tankar hos mig:

Vad är en genuin kristen tro?

Vem gör bedömningen?

Joachim - på väg till Jönköping

Kungsrallyt med mc-veteraner

I går, Kristi himmelsfärds dag, var det som traditionen påbjuder en stor dag med veteranmotorcyklar på torget utanför kyrkan i Kungsbacka. Underbart väder, omkr 200 startande och minst lika många som såg på. Flera hade kommit på sina nyare hojar, så det stod motorcyklar överallt! Och att i prästkläder komma dit på sin egen cykel, Honda shadow VT 1100, är en sådan glädje.

Man blir så otroligt vänligt mottagen och gemenskapen är på topp. Kyrkan hade för första året samarbete när det gäller kaffet och det blev riktigt bra. Diakon Anki och Elisabeth kämpade som en normal arbetsdag från tidig morgon. Men fick tillbaks så mycket gott.

Det var så god gemenskap och unga och äldre möts på ett naturligt sätt. Man studerar varandras motorcyklar och en del är riktigt pålästa, medan andra bara ser skönheten eller minns gångna dagar då man färdades på en mc till en dans eller vad det kan ha varit.

I kyrkan firades gudstjänst och drygt 120 samlades där med Spårvägens manskör som kör för dagen. Det blev en rik gudstjänst och det kändes riktigt som Anden vill hjälpa oss med att förstå att det finns en fantastisk närhet till Jesus i o m att han återvände till Fadern i himlen. Så det är med mycket stor tacksamhet och glädje vi lägger torsdagen i Guds händer.

Idag skall jag till Jönköping och vara med och lovsjunga tillsammans med Michael W Smith och några tusen till, se blogginlägget från den 6 februari! Det skall bli så roligt och upplyftande. Att tillsammans med så många får fokusera på det bästa.

Joachim - som ofta ser Jesu närvaro överallt

Anders Arborelius upprörs över ny rapport om övergrepp på barn

"Ärkestiftet Dublin publicerade på onsdagen en rapport om fysiska och sexuella övergrepp som begåtts på barn och ungdomar på katolska institutioner på Irland åren 1914-2000." skriver Dagen http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=170779

Kyrkans Tidning skriver

"Chockerande läsning. Så beskrivs den rapport som på onsdagen presenterades i Dublin. 2 500 sidor om övergrepp som barn på irländska statliga institutioner — flera av dem i katolsk regi — har utsatts för sedan mitten av trettiotalet." http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/irlandsk_rapport_avslojar_overgrepp_0_9802.news.aspx

Det finns inga förklaringar eller argument som kan mildra en vuxen människas övergrepp mot ett barn. Men man kan ändå fundera på detta med förståelse. Att bara förkasta och fördöma hjälper ingen, mer än möjligtvis för stunden. Jag tror att dessa övergrepp är otroligt mer vanliga än vad vi hittills fått reda på och det förekommer i fler sammanhang än katolska. Vi har under våren läst om diverse situationer som präster i sv. ky. varit inblandade i, med bl. a. konfirmander.

Ett tydligt avståndstagande, men samtidigt är frågan hur detta kan sluta hända? Vad får katolska präster och andra att göra dessa handlingar? Vad skulle Jesus vilja? Det måste handla om bristande tro, behov av bekräftelse hos den vuxne, avsaknad av respekt för dessa yngre och mycket annat. Kyrkan måste hitta ett lämpligt sätt att både "straffa" och vägleda/hjälpa.

Vi vill gärna att synden/syndaren skall bestraffas, men i samma ögonblick handlar det om att vi alla faller och är i behov av förlåtelse! Alla i vårt land utnyttjar på något sätt barn i tredje världen. Vår höga levnadsstandard för med sig konsekvensen att andra t. ex. inte ekonomiskt klarar av mer än ett barn och måste dra ned på sin standard. Tänk om alla familjer skulle ha två bilar? Eller om alla förbrukade lika mycket papper som vi? Och behovet av bekräftelse idag! Handlar inte mycket i dagens olika debatter om just rätten att bli bekräftad. Men denna hunger leder många gånger till att det är de små som blir utnyttjade.

Redan Jesus sa att "den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes i havets djup." Hårda ord, men samtidigt vet Jesus om hur samhället kommer att se ut! Varför inte försöka lyssna på det andra han har att säga. Målet måste ju vara att grunden för dagens rubriker skall upphöra. Inget barn skall behöva utnyttjas, varken sexuellt eller ekonomiskt eller på något annat sätt!

Joachim - som tycker att det är något speciellt varje gång man ser in i ett barns ögon

Syförening

Hade i måndags en underbar utflykt med damerna i arbetskretsen. Vi var på lärjungagården i Torestorp, där vi åt god måltid och träffade värdparet Henrik och Helen Åstrand.

Därefter for vi till Seatons kulle för att se den fantastiska utsikten och dricka medtaget kaffe. Se bilderna.
Är detta viktiga händelser? Är detta något att skriva om på en blogg? Ja! eftersom det handlar om den kyrka som jag till vardags befinner mig i! Damerna, de flesta änkor, har under årens lopp gjort så mycket gott för andra människor. Gemenskapen är betydelsefull och samtalen har stundtals varit både djupa och fyllda med skratt och glädje.

Men det skapar inte stora rubriker i Dagen eller Kyrkans Tidning. De heter inte Gardell i efternamn och håller ganska låg profil. Men deras syn på kyrkan, deras tro delas med många och det är viktigt att också de får plats! Ibland, när man ser på kyrkans utveckling genom deras ögon, kan man bli lite orolig.

Joachim - som uppskattar arbetskretsen

Bön

I söndags firade vi bönsöndagen och av naturliga skäl lyftes bönen fram extra mycket. Evangeliet uppmanar oss genom Jesu ord att vara uthålliga och enträgna i vår bön. Samtidigt har det vuxit fram olika förslag på hur vi skall bli ännu mer ett bedjande folk.

Några har jobbat med "Tisdagsbönen" och flera i vårt land ber regelbundet på tisdagskvällarna. I vårt pastorat kommer vi att ha söndagsbönen, varje söndagskväll kl. 20:00. Tanken är att var man än befinner sig så kan man be sin bön och om varje kommun, stad och samhälle ber för sin plats så täcker vi snart landet. Vi kommer här, att särskilt be för Kungsbacka kommun och stad. Men naturligtvis handlar det om hela vårt land i slutänden! Så härmed uppmanar jag er Kungsbackabor som läser denna blogg att skriva in söndagskvällarna kl. 20:00 i era almanackor!

Nu, den 6 juni, finns det de som vill ha nationaldagen som en svensk böndag. http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=4324&Itemid=33

Sverigebönen har t o m en egen hemsida som man kan gå in och studera! http://www.sverigebonen.se/

Låt oss bli ett bedjande folk. Inte minst för att våra egna hjärtan skall bli förvandlade.

Joachim - som själv behöver uppmuntras i att be mera

"Inspirerande stiftsdag i Göteborg"

Lördagens stiftsdag i Göteborg lockade färre deltagare än tidigare. De som kom inspirerades i det gemensamma arbetet för en hållbar framtid. Se http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/-inspirerande_stiftsdag_i_goteborg-_0_9756.news.aspx

Ca. 200 personer samlas på en stiftsdag och naturligtvis måste man fundera på varför inte det blev fler. Det handlar troligtvis om att människor inte är tillräckligt motiverade att vara samlade för att tala om miljö och hållbar framtid. Det betyder inte att man är ointresserad, utan dessa frågor bearbetar man i andra sammanhang.

Vårt miljöengagemang har att göra med vad vi fyller vårt inre med och oavsett om det är biskopen som kallar eller hur vädret är just den dagen, så handlar det om prioriteringar av tid. Dagligen funderar man ju på hur Jesus skulle gjort om han levde i det samhälle vi byggt upp idag? Och då är vi inne på att det är min relation/tro till Gud som ger frukten på hur mitt samhällsansvar ser ut.

Joachim - som inser att vi behöver jobba med miljön även på lokalplanet

På söndag invigs en syrisk-ortodox katedral i Södertälje

På söndag invigs S:t Jacob av Nsibin syrisk-ortodoxa katedral i Södertälje. Europas största, enligt Gabriel Barqasho, församlingens kyrkoherde. - Det är en dröm som går i uppfyllelse, säger han. http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=170295

Till detta vill jag bara gratulera! Jag har som präst både i Värnamo och här i Kungsbacka mött vännerna från den syrisk-ortodoxa kyrkan. I Värnamo lånade ni Mariakyrkan och tillsammans har vi haft många goda stunder/gudstjänster. Ni har visat på god ekumenik i många sammanhang och vill vara en del av det svenska samhället, samtidigt som det finns en positiv "stolhet" över den egna traditionen.

Guds välsignelse önskas Er inför framtiden!

Joachim - som fått en hel del inspiration från ortodoxa vänner

Jesus största förebild för gymnasister på västkusten

Jesus är den största förebilden hos västsvenska gymnasieungdomar enligt ny svensk undersökning. Läs på http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=170564

Detta är stort och man måste säga positivt om man nu är troende. Undrar vad humanisterna tänker när de läser denna rubrik? Samtidigt är det ju väldigt positivt att det är Jesus som är en förebild. Han är ju inte egoistisk, har inte tjänadet av pengar som första mål, vill förlåtelse och upprättelse, är totalt självuppoffrande och lydig och mycket annat. Han är för oss kristna, Frälsaren, Guds son, och just han har ungdomarna som förebild! Tänk om det bara hade varit Paris Hilton m. fl. som det står om i artikeln!

Att det sker här på västkusten har säkert att göra med kyrkans historia. Väckelsernas arv finns kvar på olika sätt och sedan finns det en stark frikyrklighet och andra rörelser som t. ex. OAS som är betydelsefulla.

En fråga är om det finns någon som egentligen kan ta illa upp av att Jesus är en förebild för ungdomarna? Naturligtvis finns det företagsledare och politiska ledare som vill hamna i samma position, men vem annars har haft en centralt plats i 2000 år? Den stora utmaningen gäller ju inför framtiden, vad det innebär för konsekvenser att ha just en sådan förebild? Kommer framtidens samhälle att se annorlunda ut?

Joachim - som också har Jesus som förebild

Skolavslutning i kyrkan stark tradition

Om några veckor rusar landets alla skolelever ut på sommarlov. Men skolavslutningen kan vara en laddad fråga - ska den hållas i kyrkan eller inte? http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=170448

År efter år kommer denna diskussion upp och det är egentligen konstigt att vi inte redan tagit bort kyrkan från all skolavslutning. Men det beror på att vår tradition är så stark och de som är kritiska är relativt få. I ovanstånde artikel skriver Dagen: "Men i mångreligiösa Kista församling är kyrkoavslutningen ingen laddad fråga, enligt kyrkoherden Michael Öjermo:- De invandrare vi har, kristna eller muslimer, har mycket svårt att förstå sekulariseringsivern i det svenska samhället." Samma erfarenheter har jag när jag t o m ombeds tända ljus för muslimska vänner.

Frågan som man måste ställa sig är varför det är så stort motstånd från en del? Jag har haft en grundskolelärare här på bloggen, som kommenterade vid jul och som jag lovat återkomma till. Han menade att man inte kan tvinga någon, mot ens vilja, in i ett religiöst sammanhang. Men även s.k. neutrala sammanhang är laddade, för det är en religion som säger att det inte finns en Gud. I alla fall är Gud endast en liten Gud, som man kan hålla utanför vissa sammanhang, som t. ex. skolavslutningar.

Nu är detta ingen stor sak för mig, för sommaravslutningarna sker för det mesta utomhus någonstans. För mig handlar det mest om att en liten grupp skall hindra så många. Det är i dessa situationer behovet av friskolor växer fram, då får alla vad de vill, men vi missar något väsentligt.

Joachim - som ser mer och mer i samhället försvinna och som undrar vad som kommer istället?

Kyrkor lockar fler besökare än nöjesfälten

Kyrkorna är lika populära och i vissa fall populärare utflyktsmål än nöjesfälten. Domkyrkorna i Lund och Uppsala har till och med fler besökare än Gröna Lund i Stockholm. Läs på: http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=170338

Även aftonbladet tar upp detta: http://www.aftonbladet.se/sommarisverige/article5159918.ab

Detta är uppmuntrande samtidigt som det handlar om ett enormt ansvar Kyrkan har. Vi har nyss haft uppe till diskussion, att troende inte går till kyrkan och då är det nog en annan innebörd i ordet "kyrka" än när man som turist/besökare kommer till en av landets domkyrkor.

Heligheten efterfrågas av alla tror jag. I detta ligger närheten till de stora frågorna i livet. Det handlar om liv och död, om skuld och förlåtelse, om frälsning och hopp. Tänk om utvecklingen blir sådan att man är mer intresserad av platsen/byggnaden och vad den kan ge, än institutionen/samfundet Svenska kyrkan? Det första är ju dock ett medel/resurs för något mera! Här finns många intressanta infallsvinklar

Joachim - som gillar våra byggnader för att de är helgade till att möta Gud, den uppståndne

Många reaktioner på förslag om medlemstidning

Det har blivit kraftiga reaktioner på förslaget om att starta en nationell medlemstidning för Svenska kyrkans medlemmar. Det behövs mer medlemskommunikation men hur, där skiljer sig åsikterna åt.

Kyrkans tidning skriver: http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/manga_reaktioner_pa_forslag_om_medlemstidning_0_9733.news.aspx

I en tid då vi skall tänka på miljön räcker det väl med allt det som man i dag producerar. Redan här är det väl mycket! Det är mängder av färgglada foldrar som skickas till enskilda ombud och församlingar i alla möjliga sammanhang. Dessutom undrar man vad som skulle stå i denna "medlemstidning"? Skulle den spänna över hur det faktiskt ser ut i den Svenska kristenheten, med den stora variation av troende som finns, eller blir det ytterligare ett sätt att försöka måla upp en enhetlig bild av Svenska Kyrkan?

Som ni märker är jag inte för en gemensam tidskrift. Vi har den gemensamma webbportalen för kyrkan, där den som är intresserad kan gå in. Även många äldre är idag hemma med datorer och internet. Lika mycket som jag tror ungdomar skulle läsa en medlemstidning i "gammalt stuk". Utvärdera en sådan tidskrift som AMOS och låt det få konsekvenser. Är det färre som vill ha en sådan tidning så kommer det troligen att vara på samma sätt med en likvärdig tidskrift!

Dessutom handlar det om ekonomi. Man ger inte upp det lokala församlingsbladet för en gemensam tidning. De flesta församlingarna diskuterar idag hur mycket man skall lägga på annonskostnader etc. Djupast sett känns det som vi i kyrkan har ett behov av att synas och frågan är: på vilket sätt?

Joachim - som tror på en smittande tro som liksom svininfluensan sprids med mänskliga kontakter och något som finns "i luften".

Nio samfund satsar på ”Fler friska församlingar”

"En unik satsning på församlingsutveckling. Så beskriver Naturlig församlingsutveckling (NFU) det projekt som nio samfund samarbetar kring under de kommande två åren." skriver tidningen Dagen. Jag skulle önska att även Sv Ky skulle intressera sig mer för detta material.

Se artikeln http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=170291

Vi har i Kungsbacka - Hanhals gjort s. k. NFU-undersökningar år 2003 och i Kungsbacka kyrka även år 2006. Detta har hjälpt oss att sätta fokus på det som är väsentligt i "församlings- byggandet". Ett alldeles utmärkt verktyg även för förtroendevalda, det är ju val i år, att bli ännu mer medvetna om vad som behövs för att en församling skall växa på ett sunt sätt.

Vi kommer att göra en tredje undersökning till hösten och grundtanken i NFU är att arbeta med den princip (del av församlingverksamheten) som fungerar sämst. Det är så lätt att bara satsa på det som tycks fungera.

I vårt fall kom det år 2003 fram, att vi behövde arbeta med ledarskapet. Det skulle bli mer stödjande och delegerande. Det var ju inte särskilt uppmuntrande för mig och andra i församlingsledningen. Men med kunskap insåg vi att detta är vanligt i s.k. växande församlingar. Man hinner inte att delegera och det saknas rustat folk (det tar tid att rusta andra!). Men då började vi på allvar jobba med nådegåvorna och strukturerna i församlingen och det har gett resultat!

Vi växer och gör det på ett sunt sätt. T.o.m. stiftets visitation med prosten och stiftsnotarien, var positiva och uttryckte glädje över det som sker.

Det som just nu ligger på mitt bord och som jag hittills inte sett någon församling riktigt har utvecklat är ett "andligt ledningssystem" som man kan visa på papper och som klargör förhållandena mellan en vision och mål m.m. Det kommer att vara ett verktyg som hjälper oss med sådant jag nämnt om i tidigare blogginlägg.

Joachim - som ser NFU som en stor hjälp i att strukturera upp i församlingens verksamhet.

Läs mer om NFU på: http://www.naturligforsamlingsutveckling.se/

Kyrkan missar många av de troende

"Endast 57 procent av de övertygat troende går regelbundet i kyrkan. Det visar en undersökning gjord på uppdrag av Centrum för Samtidsanalys. Den visar också att "de religiösa" är välutbildade, har stabil inkomst och lever i trygga familjer."



Läs hela artikeln från Kyrkans Tidning http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/kyrkan_missar_manga_av_de_troende_0_9688.news.aspx

Även Dagen skriver om detta: http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=170249

Att det är troende som går i kyrkan regelbundet är väl inte så konstigt. När man läser artikeln kan man nästan få en känsla att de som går skall få dåligt samvete för att det är de som bidragit till att andra är utanför? Men Bengts undersökning är inte den enda utan det finns otaliga som gjorts när det gäller hur en församling kan växa.

Visst är det så i alla sammanhang att det ibland kan vara svårt för nya att hitta in bland de etablerade. Detta är inte specifikt kristet utan gäller även inom politiken och föreningsliv. Etiketten troende är intressant och man bör nog vidareutveckla det, för en troende enligt Apg. 2:42 läser bibeln, firar nattvarden, har församlingsgemenskap och ber.

Många undersökningar visar att det är inte de "liberala" församlingarna som får nya medlemmar utan de som betonar det ovanstående, är de som växer. KT skriver: "Kyrkan har länge profilerat sig mot de nyandliga, och det i onödan, menar Bengt Wadensjö. För undersökningen visar att de nyandliga hör hemma i kyrkan, säger han, även om de också har egna andliga erfarenheter."

Men mitt intryck är, att de troende, som enligt artikeln inte är med, engagerar sig inte i andra former av kristet församlingsliv. Det finns ju faktiskt väldigt stora möjligheter och allt måste ju inte serveras?! Kanske ser deras tro ut på ett sådant sätt att den är individualistisk och med stark integritet. Kanske man skall respektera den tron och ägna sin kraft åt de som vill dela den stora gemenskapen? Kanske skall man inte ge samvetsnöd åt de som redan går i kyrkan utan fråga sig hur Jesus vill driva evangelisation?

Dessutom drivs det idag ett fantastiskt diakonalt och missionerande arbete bland många grupper som har det svårt. Detta får inte glömmas bort i sammanhanget.

Joachim - som gläds över en växande församling