Tankar på prästvigningsdagen

Har idag haft fint besök i Kungsbacka av pastor Runar Eldebo. Han är verksam i Värnamo missionsförsamling och har en erfarenhet och ett kontaktnät som går utöver det vanliga! En gemensam vän förde oss samman med tanke på att vi enligt honom hade en del gemensamt. Så var fallet! Två församlingsledare med en mycket stark längtan att bygga Kristi kyrka och kärlek till den egna lokala församlingen. En stark evangeliserande ådra och ett aktivt nätverksbyggande karaktäriserar oss också.

Det var givande att få detta besök just denna dag eftersom det idag också är 26 år sedan jag avlade mina prästlöften i Växjö domkyrka och fortfarande "brinner" jag för att bygga "Kristi kropp" - församlingen. Men det är många prövningar som vill få en ur kurs. Som ex. kan nämnas dödliga sjukdomar, tidningsskriverier utan namnunderskrift, "Uppdrag granskning" som för journalistiken in i nya banor. Detta och mycket annat, inte minst den allmänna kraftiga nedgången av gudstjänstfirare i landet, är ju ärligt talat inte uppmuntrande. Vi är i ett land som i många sammanhang inte längre räknar med Guds närvaro och möjligheter.

Det är då något händer i en evangelist hjärta och det är att evangeliet behövs ännu mer! För evangeliet; det Jesus, Guds egen son, sa och gjorde, hans lidande, död och uppståndelse. Det gäller i alla tider och erbjuds alla människor och det kan förvandla allt, fortfarande i dag! Det är inte förlegat utan högaktuellt!

Det är detta som driver mig och flera andra syskon i Guds stora familj. Det spelar ingen roll om de titulerar sig utövande katolik, ortodox, pingstvän eller missionsvän. Gränsen idag går inte mellan samfunden och kyrkorna utan i våra egna hjärtan och det krävs faktiskt ett visst mod och nedlagd prestige för att erkänna det!

Och kanske kommer detta synsätt i samma ögonblick som man tydligt säger att den heliga Skrift är Guds ord. Att Jesus är Frälsaren och det som försonat all vår synd och som instiftat sakramenten och som sänt sin helige Ande till vår hjälp. När man erkänner detta från sitt innersta och är trygg i sitt eget sammanhang då möts man över gränserna med en kärlek som kommer inifrån och som inte egenproducerat eller enbart fina ord.

Under mina 26 år som präst har detta vuxit fram, inte minst tack vare mitt engagemang i Oas rörelsen men också för att jag haft nåden av att ha en församling vars medlemmar också har fostrat mig och jag får gå tillsamman med dem i glädje och sorg. Detta är stort, ja mycket stort! Det handlar om att dela livet!

Så trots att det kommer prövningar i vägen så finns det mycket att var tacksam över och jag är övertygad om att vi kommer att se en ny väckelse i detta land. Hur detta kommer att ske vill jag gärna återkomma till men just nu vill jag bara tacka för 26 år, för syskon i Guds familj och över församlingen i vilken jag verkar.

Joachim - som ser fram emot kommande år med Celebrate Recovery och mycket annat som är inplanerat.
Foto: Martin Ericsson

Inga kommentarer:

"Om-sorg" hela vägen

Sorg är väl något som vi alla vill undvika så mycket vi någonsin kan. Ändå utsätts vi för och berörs av sorg nästan varje dag, oavsett ...

Populära inlägg