Oasmöte - 2012 - nr 4 - summeringen


Finns mycket att skriva när man går igenom vad som hänt dessa fem dagar på Oasmötet i Kungsbacka. Jag vill börja i en speciell ände. I vårt land finns det idag, enligt mitt tycke, inte för många kristna! Tvärtom blir antalet kristna, alltså som på ett eller annat sätt bekänner Jesus Kristus som Frälsaren bara färre och det märks i all statistik och i den bild massmedia ger av kyrkan.

Det har varit mängder av analyser och åtgärdspaket de sista åren och man försöker hitta syndabockar, traditioner och mycket annat för att förklara uppståndna situation. Det är i denna kontext jag ser alla tusentals som kommer till ett sommarmöte. Hur människor kommer från alla sina olika håll. Det är en mix av kyrkor och samfund, olika åldrar och inriktningar. Det är många olika tvärkyrkliga, ni vet hög- och lågkyrkliga, traditioner som möts och man är från alla dessa håll både glada och tacksamma över det som man får vara med om och ta emot.

Jag har fått höra glada tillrop från både gammal- och högkyrkligt håll och samtidigt blivit erbjuden att engagera mig mer i Bikerchurch. I vilket annat sammanhang skulle detta kunna ske? Var annars finns det närmare 400 som frivilligt engagerar sig för att göra detta möjligt?

Går vi sedan in på gäster, undervisning och seminarier är detta ett andligt smörgåsbord utan jämförelse. Här finns något för alla och man kan välja det man vill och hoppa över det som ev. inte passar. Kritiken var inte att det var fel utan att man hann inte gå på allt. Tiden räcker inte till! Flera kom efter seminarierna och sa att han/hon måste man kalla tillbaks. Bengt Pleijel är bara ett av alla namn som fanns på flera läppar.

Visst, det finns alltid några som framför sin kritik. De som anser att Oas är fel, för att man inte tar ställning i vissa frågor. Men också här förs det i Oas samtal om hur vi skall kunna gå vidare utan att släppa på bredden och respekten för alla dem som inte just tänker som en själv. Oas har inte anspråk att vara monopol på något, utan är bara en rörelse som vill lyfta fram Kristus som Frälsaren och självklart finns det säkert många andra sätt och andra är fria att göra på just sitt sätt! Det finns som sagt rätt många fler i landet som behöver höra evangeliet! Vi kristna behöver inte känna konkurrens.

Summan av intrycken är att jag är så tacksam för det genomförda Oasmötet! Först och främst vill jag tacka Gud själv över hans fantastiska budskap och att Jesus verkligen är den uppståndne som går mitt i bland oss och visar sina sårmärkta händer. Jag är tacksam över Andens utgjutande och allt som åtföljs av denna smörjelse i form av helande, tro och glädje och mycket mer som gör att tron stärks och överlever i den vardagliga öknen.

Jag kan inte nog lyfta fram alla frivilliga som hjälpt till före, under och efter, närmare fyra hundra personer. Många anställda i våra olika kyrkor har varit med och jobbat frivilligt! Och bland de sista som lämnade efterarbetet var pastorsparet som med bara sina händer gnuggar bort limrester på en matta. Det har bakats bullar och och räknats, sopats och burits, snickrats och bett. Ja, otroligt många enskilda insatser har bidragit till helheten och genom allt och alla har det funnits en glädje som inte varit påklistrad eller tillgjord.

Sedan måste man nämna de anställda i Oas och vi i ledargruppen som tillsammans har ett så stort engagemang. Man kan inte nog lyfta fram våra kära anställda, som "levererar" så mycket gott! Ett bra ledarskap och en styrelse är också viktigt och jag vill passa på att säga ett tack över förmånen att få vara Ordförande i detta fantastiska!

Alla de som nu har gjort någon del gör det för dig som kommer som deltagare på sommarmötet! Du som kommer med din längtan och som far hem med en ny positiv mättnad är tack nog! Det är ju av frukten man ser om trädet är gott! Så många olika behov och viljor och samtidigt så många som får med sig något hem är bara till slut ett Guds verk!

Så ni förstår min tacksamhet. Jag är så glad över varenda en som lär känna Jesus bättre, som kommer till tro och som blir bevarad i densamme. Nu ber vi att Jesus, med sin Ande, skall bevara oss. Det finns som sagt inte för många kristna i landet. Låt oss tillsammans be och arbeta för att fler får del av evangeliet.

Joachim - som nu har både semester och ledigt.




3 kommentarer:

Anonym sa...

Herren är den som går framför dig!

Peter I. sa...

Tack för dessa dagar och Gud välsigne dej och alla frivilliga.

Peter I. sa...

Tack för i år, håller helt med dej, fantastiska dagar. Gud välsigne dej och alla frivillga medarbetare.

"Om-sorg" hela vägen

Sorg är väl något som vi alla vill undvika så mycket vi någonsin kan. Ändå utsätts vi för och berörs av sorg nästan varje dag, oavsett ...

Populära inlägg