Den tibetanska buddhismens högste ledare, Dalai lama, besöker Sverige i april.

Detta är spännande och utmanande och ganska lätt hamnar man i det sk. "tyckandefacket", är detta bra eller dåligt och då tänker jag framför allt på Lamans medverkan i en gudstjänst i Lunds domkyrka. Läs vad domprosten i Lund säger angående besöket. Väldigt tänkvärt är Leif Nordlanders, ordf. i Oasrörelsen, kommentar i Dagen.

För mig är alltid syftet också viktigt, varför skall han komma och vilka konsekvenser väntar man sig? Och är det i kyrkans värld bör det ju på eller annat sätt bidra till att kyrkans missionsbefallning finns med. Sedan kan det vara intressant att se hur andra tolkar tillvaron och hur man vill formulera sin tro. 

För mig är det inte de stora skarorna som klarar av att ha en religionsdialog idag, eftersom det finns en relativ bred osäkerhet var man själv står när det gäller den inre övertygelsen. Jag tror snarare att man blir betraktare och att man lyssnar in vad som förmedlas. Vad som den nya kunskapen leder till är intressant och där tror jag att de som arrangerar mötet tar på sig ett ansvar i form av uppföljning. Frågor, typ vad är gemensamt och vad är religionernas särart?  bör ju komma upp i folks tankar.

Det skall bli spännande att se en utvärdering av denna gudstjänst.

Joachim - som som många känner att min religionsdialog är inte med andra världsreligioner utan oftast med något privat hemmasnickat.