Motorcykeltur - 2

Har kommit hem efter tre underbara dagar på hojen. Varför var de underbara? Jo, för de var fyllda av det bästa; vänner, underbart landskap (Barrevik - Orust kust), motorcykeln, fantastiskt väder (inkl. åska), god mat, båtturer mm. M. a. o. blev dagarna bättre än vad vi hade vågat hoppas på. Att sitta ute på en altan och ha en grillafton till kl. 01:00 och bara njuta av stjärnhimlen och fyrarna som lyser ute till havs, är livet!
I allt detta är det viktigt att komma ihåg att det finns EN att tacka! För allt det som tillhör det bästa kan vi inte producera själva - människor, natur, väder mm finns där ju bara och det gäller att ha rätt inställning - tacksamhet! Tack gode Gud!

Nu är det några dagar kvar till semesterns slut. Men det man har i sitt inre bär man med sig länge.
För oss alla kommer dagar som är svåra och besvärliga. Ingen är förskonad, men goda sommardagar underlättar mötet med dessa kommande dagar. Gud vill också på detta sätt rusta oss för det vi skall möta. Rustningen är ganska komplex, det finns alltid någonstans man är sårbar. Ingen har det totala skyddet. Tillsammans blir vi dock starkare, tillsammans med varandra och med Jesus är förutsättningar betydligt bättre än att kämpa ensam.
Nu känner jag att man är på god väg och det blir nog en bra höst i år!

Joachim - tacksam pappa och kristen

(Bilden är från Måseskärs fyr, rakt ut från Barrevik - okänd fotograf)

Motorcykeltur - 1

Det är relativt tidigt på morgonen. Skall med den ene sonen på hojtur under två dygn till Orust, Barrevik. Att ta det det lugnt, njuta av värmen, fartvinden och inte minst gemenskapen och vänskapen med sin son gör sådana här dagar till de bästa. Men det är inte självklart! Det är så mycket som kan gå snett och att det inte blir som förväntat. Det är också i dessa lägen man måste vända sin blick (och sitt hjärta) i bön till Herren om beskydd och tack.

Tänk vad lätt förväntan just bli den egna och motgångar bli något man skyller på andra, inte minst vår Gud. Jag planerar och Gud får ta hand om det.... Men han är med oss genom både motgångar och framgångar, genom allt i livet! Han är det oavsett vår bön, men när man ber och tror då blir det en helt ny dimension. Då är vi inte bara två på resan utan tre! Och han är en väldigt bra reseledare, inte minst på livets resa.

Till dig som kanske ibland känner dig ensam och undrar var alla andra tog vägen eller att alla andra har det bra, det kanske känns som om det bara är du som kämpar? Till dig vill jag säga, att dels finns det en församling som snart startar upp alla sin verksamhet, engagera dig! Dels är Herren med dig också! Knäpp dina händer och tala med honom. Är han tyst beror det på att han är väldigt intresserad av att höra vad du har säga. Tids nog får du höra och se hans vilja!

Joachim Holmgren, en förväntansfull mc-åkare och lärjunge.

OAS - möte 2008

Så har veckan 30 varit och därmed är OAS-mötet i Borås så gott som slut. Det har varit mängder av föredrag och tal, förbönsstunder och gudstjänster. Alla, både de som närvarar och de som inte gör det, har uppfattningar och känslor kring ett OAS-möte.

Själv har jag varit med under de senaste 10 åren i olika sammanhang. Att möta så många kristna samtidigt är väldigt positivt. Det är en så stark ekumenisk prägel och även är det en stor bredd bland de som kommer från Svenska kyrkan. Men det gemensamma är att man vill verkligen följa Jesus, höja upp bibelns auktoritet som Guds eget ord samt ta emot den helige Andes hjälp i allt detta.

Så här stod det bl a i Boråstidning:

http://www.bt.se/nyheter/boras/pavens-egen-predikant-i-boras%28762285%29.gm

Naturligtvis finns det andra sammanhang som gör samma sak, inte minst på församlingsgrund. Samtidigt saknas det på många platser. Själv hittar jag inte många liknade gemenskaper och sammanhang, där jag blir så påfylld. Där jag möter människor som är måna om min tro och mitt kristna liv. För det är just detta som sker på ett möte, att man pratar och koncentrerar sig på det som får tron att växa. Och det finns många frågor: Förlåtelsens möjlighet, Jesus är den ende Frälsaren! Förbönens roll, Lovsångens öppnade för att växa som guds barn etc.

Det bli bara fler och fler och jag kan inte låta bli att tänka på bibelns ord om frukten. Av frukten skall man se om ett träd är gott! När man ser alla barn och ungdomar som är med, så fylls man av glädje, för de får myckett av det som de behöver för sin tro. De blir sedda som en viktig del i kyrkan. I det samhälle som jag själv lever i just nu, får barn så mycket annat som inte hjälper dem att växa. Redan små barn bli påverkade till konsumtion och jämförelse. Det är bara att slå upp vilken dagstidning som helst. Vi har alla tillsammans ett ansvar att hitta de goda källorna.

Jaochim Holmgren

Ryska flickan Julia, som är svensk! - 2

Julia var inte hemma när pappan skulle hämta henne den 4 juli. Några dagar tidigare hade han begärt polisens hjälp och redan i förväg anmält att man undanhållit flickan. Nu stod det i en av våra lokala tidningar att domstolen i kommande vecka på nytt skall ta upp ärendet. Pappan har även kommit till tals i tidningen.

Oavsett orsaken till föräldrarnas skilsmässa, så kvarstår det faktum att Julia inte känner sin biologiske far. Hon känner sig som genuint svensk och inte som ryska. Hon är tio och ett halv år gammal och har utvecklat en egen vilja. Vi vuxna som finns runt henne kan föra resonemang, gömma oss bakom lagar och beslut och vara hur formella som helst. Vi vuxna kan anklaga mormor, mamma eller pappa för att inte varit goda föredömen. Men hur långt kommer man på att hitta en syndabock ("den som är utan synd kasta första stenen").

Det som för mig är själva knuten är Julias egen upplevelse och vilja. Hur hon har fått den är naturligtvis viktigt, men man kan inte bara programmera om en människa! Man kan inte heller ge Julia skulden för att hennes föräldrar skildes eller för att mormor haft sin syn på saken. Ändå är det just nu Julia som skall betala en sådant högt pris.

Hon säger själv att hon egentligen inte har några problem. Hon trivs i sin skola (Gullregnsskolan), hon trivs med sina kompisar. Hon älskar sin mormor och hon har vänner i församlingen. Hon är nära de släktingar som hon känner och hon kan miljön. Hon vill inte komma till Moskva, Ryssland eller bland människor som hon inte känner. Hon vill inte börja i en skola där allt är främmande, skolkamrater, pedagogik mm. Hon vill egentligen bara vara i fred. Men detta har hon inte rätt till! Därför hon är ett barn!

Pappans rättigheter? Ja naturligtvis har han rättigheter och enligt lagen kan man nästan säga att han "äger" Julia. Han har rätt att ta henne till Ryssland och sätta henne i skolan där. Ingen vill egentligen motarbeta honom. Det är bara det att Julias rättigheter måste räknas in och hon är ingen maskin. Att tro att hon efter en tid anpassar sig till det nya landet tror inte jag. Hon är för stor och har blivit präglad av det svenska samhället.

Det handlar inte om att kriga om Julia, det handlar att som vuxen kämpa för henne. Att hon en dag skall bli en mogen kvinna, med en bra relation till sina närmaste, även sin pappa.

Joachim Holmgren

Ungas religiositet - 2

När man läser om unga katolikers superstora möte i Sydney så kan man inte låta bli att bli imponerad. Temat var mission och Påven själv talade till de 100.000 ungdomar som var samlade. Så här står det inledningsvis:

"Flera hundratusen katolska ungdomar invader­ade Sydney under World Youth Day 2008. I stort sett hela centrum i Australiens huvudstad var avstängt, när männi­skor av olika nationaliter kom för att byggas upp i sin tro."

Läs mer på länken;

http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=2552&Itemid=33

Det händer mycket i världen, särskilt bland ungdomar. Varför skulle det inte ske här hemma? Bilden upp är tagen på Worshipcenter i London för 10 dagar sedan. Det var ca 1.800 ungdomar!

Joachim, far till tre tonåringar

Nyandlighet - New Age

Att folk behöver mer för sin inre människa idag är nog uppenbart för alla, både de som har ansvar för kyrkor och samfund och de som ägnar sig åt att tjäna pengar. Djupast handlar det om längtan och behov av bekräftelse, både hos kollektivet och hos den enskilde.

I detta sammanhang har den s k new age rörelsen växt fram. Man skulle kunna säga att det är ett samlingsbegrepp på mycket olika sorters andlighet. Man plockar från de gamla världsreligionerna, indiankulturer och mixtrar ihop det med mycket annat som gränsar till filosofi och psykologi. Sedan får man plocka det man vill ha och resten struntar man i.

Till en början låter detta så fint. För det finns ju inte en som har hela sannningen! eller? Jesu försoning på korset blir inget objektivt som hänt utan möjligen något gulligt man kan känna i sitt inre. Om Jesus har dött på korset och är världens Frälsare, så får detta konsekvenser! Och jag anser av hela mitt hjärta och med hela mitt förstånd och med all kraft att Jesus Kristus från Nasareth är Guds egen son. Någon annan eller något annat som kan frälsa/försona finns inte!

Hans kärlek och nåd är gratis och erbjuds alla som vill ta emot den. Därför vill jag ställa mig bland alla de andra som varnar för New age - rörelsen. Var finns förlåtelsen och det gemensamma? Den vill lyfta fram att allt redan finns hos dig själv, någon egentlig synd behöver man inte tala om och det handlar också om det individuella.

I tidningen Dagen har det skrivits ett par artiklar om detta, se länk;

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=155809

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=155884

Joachim, som är starkt kristisk mot allt som gör Jesus till något annat än han är.

Målning

Ägnar några dagar åt målning. Att måla vitt på mörk färg är inte lätt. Efter att ha grundat två gånger så lyser det mörka igenom ändå. Det enda som gäller är fler strykningar. Jag kan inte låta bli att fundera i andliga banor.

Bland det svåraste vi människor har att göra, är att ta emot förlåtelsen, att verkligen lita på den. Och det kanske inte är så konstigt eftersom det mörka (vår egen brist, synd) lyser så lätt igenom. Förståeligt är det att Jesus själv ofta talar om förlåtelse! Hela hans liv går ju egentligen ut på en rejäl ommålning av Skapelsen. Och han uppmuntra oss genom ex. ord som; Be, Sök, Bulta .... Det är rejäla förarbeten, att man skrapa ....

En viktig aspekt är att man gillar den nya färgen! Många vill behålla den gamla kulören, åtminstone i tankarna jämför man. Det gäller att släppa det gamla och ta tag i det nya. För att det skall ske krävs det ibland ett mod. Man vet ju inte riktigt hur det blir när det blir färdigt!

Joachim, en glad amatör - Jesus är proffset

Semester

Nu har halva tiden gått av min semester och det går fort. Tid är något speciellt! Vi har alla lika många timmar på dygnet. Ett dygn är lika långt för alla oavsett var man bor. M a o är tid något väldigt rättvist, ändå känns det som om ens egen tid alltid går så fort och att man själv inte hinner med. I alla falla är detta vanliga uttryckssätt vi använder oss av.
Halva semestern har gått, det betyder att jag har hälften kvar.
När man är 45 år som jag är, betyder det att halva livet har gått, kommer resten att bara svischa förbi? Tiden går ju dessutom fortare när man är äldre?

Tiden är väl egentligen inte den viktigaste faktorn i livet, det måste ju vara det man fyller tiden med!
När man är med en god vän är det värdefull tid. När man gör något som fyller en med glädje så känns tiden meningsfull.
När man har ett gott samvete har man använt sin tid rätt?
När man vuxit som människa har man fyllt sin dag med det som är meningsfullt.
Personligen tror jag att den bästa tiden är nu, idag!
Varje dag är en gåva och något Gud har gett oss för att vi skall vara med honom, djupast sett.
Hur du förvaltar din dag är ditt ansvar, samtidigt har vi ansvar för varandras tid/liv.
Att växa i tron är att ta vara på tiden.

En funderande Joachim, när det gäller tid

Ungas religiositet - 1

En ny undersökning visar att yngre människors religiositet är större än vad man förväntat sig. Detta är en typiskt västerländsk reaktion. Speciellt i vårt eget land för man ut budskapet att religion - speciellt kristen tro - är på utdöende.

Skrapa man lite under folks yta och vänder man blicken ut i världen så kommer man snabbt fram till något helt annat. Det finns en öppenhet och en andens väckelse på många ställen i världen, som berör människors hjärtan. Det värsta är att man kommer snart att hävda att det är i "mindre utvecklade länder" som de yngre har lättare för att tro. Behovet att bortförklara det övernaturliga och det religiösa är enormt.

Kanske är det vi i vårt västerland som är förblindade av alla prylar och allt annat som glimmar. Kanske skall vi be att det kommer missionärer från Afrika, som kan hjälpa oss att hitta tillbaks till livets mål och mening.

Läs mer på följande länk;

http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/unga_manniskor_mer_religiosa_an_vantat_0_6139.news.aspx

Joachim, som tror på en ny generation kristna i vårt land

Londonresan - hemma

Har nu kommit hem och sovit en natt. Börjar den egentliga semestern och skall vara ledig tre veckor. Är så tacksam över hur stor Gud är och att hans ord har en sådan genomslagskraft världen över.
Har fått en förnyad inspiration till att läsa bibeln och vet att Guds rike kan bara byggas på det ord han själv har gett oss. Jag måste inte förstå allt, men jag får förtrösta på att den helige Ande lotsar mig framåt och att Anden aldrig går emot bibelordet.

Roligt är också att fler och fler läser mina bloggar! Kom gärna med synpunkter och kommentarer. Jag lär mig hela tiden att lägga ut dem och komma på rutinerna.

Kram från en semestrande Joachim Holmgren

Hälsning från London - 2

Har varit i Alpha-kyrkan HTB, Holy Trinity Brompton, och detta var första gången. Intressant att som alpha ledare under flera år vara på den plats där allt startade. Nicky Gumbel och Nicky Lee m fl var där och förutom att fira två gudstjänster besökte vi den välsorterade bokaffären.

Dagen har väckt många tankar, både hos mig själv och resten av sällskapet. Vi är mer tända än någonsin och förslagen på förnyelse är många; lovsångsteam, bättre bildvisningar, informationshäften, liturgins vikt, undervisning, mm, mm....

Att bygga församling handlar först och främst om att dela en vision och att vara beredd att slita för Guds rike. Idag fick vi mycket bränsle till detta arbete. Nicky Lee betonade vikten av bibelläsandet och guds ord i sin predikan. Kanske måste vi rannsakar oss själva och fundera på hur vi prioritera vår tid när det gäller bibeln, bön mm.

Förnyelsen börjar alltid med en själv och sin egen längtan. Kom du helige Ande och rusta oss med dina gåvor!

En inpirerad Joachim Holmgren i London

Hälsning från London - 1

Nu har jag varit på lovsångskonferans hela dagen. En dag med mycken musik av bla Tim Hughes m. fl. Undervisning av Nicky Gumbel och en amerikansk pastor som heter Francis. Allt var inspirerande, inte minst pga att vi var två tusen kristna tillsammans.
Se http://www.worshipcentral.org/

Ett av det viktigaste sakerna idag som riktade sig till "Worship-ledare" var Nickys punkter för ett gott ledarskap. Som punkt ett är det alltid Visionen. Och visionen i Kungsbacka pastorat är, "att varje människa i Kungsbacka skall få en personlig tro på Jesus Kristus" Jag är övertygad om att detta är riktigt och viktigt, och kommer göra allt för att den skall finnas i vårt medvetande. Andra viktiga egenskaper är att det man förkunnar skall vara integrerat i en själv och man skall vara uthållig och tjänande. Detta gäller ju alla ledare i en församling, inte bara de anställda.

Om jag själva har tagit emot Jesus i mitt hjärta kan jag inte gå förbi en annan och inte önska den människan detsamma. Så som jag är förlåten, älskad mm gäller också andra, att räcka det vidare. Men självklart är det på bibelns grund! Inte på någons tyckanden. Det är Guds ord som är rättesnöret.

Detta betyder i sin tur att jag är ännu mer övertygad om alphakursens stora betydelse i vår stad och i vårt land. Om du som läser detta vill gå en alphakurs (se länkarna på högersidan) eller har gått så skriv upp den 1 september kl 18:30. Då är nästa kurs. Har du gått så bjud in någon av dina vänner!

Nu skall jag begrunda allt som jag varit med om och hört.
Vännen Joachim Holmgren

Hälsning

Sitter just nu i svenska kyrkan i London. Har bara rest över lite vatten och kommer till en miljö som är så annorlunda och ändå så lik. En tanke är hur Gud kan hålla reda på allt, men han är ju mäktig! Väntar med spänning på lördagen då vi skall på konferans med lovsångstema, Tim Hughes leder det hela. På söndag skall vi firar flera gudstjänster i Alpha-kyrkan HTB. Det skall också bli roligt och intressant.
Hör av mig från London

Sälja kyrkor ! ?

När man läser denna artikel (se länken nedan) så finns det en hel del att fundera över! Var finns en egentlig utvärdering, varför det ser ut så här i vår Svenska kyrka? Hur kommer det sig att färre går till kyrkan egentligen? Svaren varierar som vanligt, men jag tror att det måste till en smittsam tro bland oss som kallar oss för kristna. Man kan aldrig ge vidare mer än man själv tagit emot.

När man i artikeln läser att man säljer till kommunen, typ äldreboende men inte till en "livets ords" församling känner jag att vi är fel ute. Livets ords församling har en stabilitet idag som de inte hade för femton år sedan. De hjälper människor till kristen tro och dessutom att bli bevarade i densamma. Att säga att de inte skulle få ta över en kyrka som man ändå inte fyller känns konstigt. Vill man med detta påstående säga att de inte är kristna eller att de är kristna på ett sådant sätt så man föredrar något annat?

Gränsen i kristenheten går inte mellan samfund och kyrkor utan mellan dem som vill följa Jesus Kristus som vår Frälsare och herre och de som inte vill det. Vår kallelse som Jesu lärjungar är att följa hans förbön i Joh. 17 - att vi skall bli ett....

Vi i Svenska kyrkan har mycket att vara tacksammma över. I Kungsbacka finns en gudstjänstfirande kärna som ser Jesus som nödvändig för livet. Hos honom finns förlåtelse och upprättelse. Precis som han friköper oss och ger oss del av sin eviga seger skall vi räcka detta vidare och inte döma ut andra.

Joachim Holmgren, som med behållning läst Ulf Ekmans bok om nattvarden ...

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=431439

Halländska städer

Har varit med familjen i flera av de halländska städerna och funderat över Kungsbackas centrala kvarter. Halmstad, Varberg och inte minst Falkenberg är idag riktigt mysiga städer. De utnyttja havet och ev. vatten som rinner genom stadskärnan.
Ser man till vårt eget torg i Kungsbacka och hur vi utnyttja kungsbackaån och närheten till havet så har vi en del att lära och utveckla!
Vad väntar beslutsfattarna på när det gäller torget? Varför kan man inte lära sig av andra städer. Se t ex på Borås, som ju inte ens ligger vid kusten! så har den staden fått igång sin stadskärna ordentligt. Det är t o m så att boråsarna inte far till västkusten för att lämna sin egen stad!
Joachim Holmgren, som önskar en uppryckning av Kungsbacka stadskärna nu och inte om några år!

Ryska flickan Julia, som är svensk! - 1

Idag, den 4 juli, kommer den ryska flickan Julias pappa för att hämta sin dotter. Julia som har mist sin mamma och som bor med sin mormor vill inte flytta till Ryssland.
Mängder av frågor hopar sig: Hur viktig är Julias röst och vilja? Har vi vuxna påverkat henne negativt? Har hon någon juridisk rätt?
Hur kan man bygga upp ett förtroende mellan pappan och en dotter som inte känt varandra närmare, och där det finns mycket rädslor?

Ja, man kan ställa många frågor och svaren varierar. Det jag känner i hela denna historien är att man måste börja där Julias känslor finns och där kan vi vuxna möta henne. Låt det få ta tid, ingen av oss äger sitt barn och relation bygger på förtroende. Man menar att mormor kunde gjort mer, men det kan man ha olika uppfattningar om!

Vad som hänt idag vet jag inte. Jag hoppas bara att Julia har det så bra hon kan. Hotet att polisen skulle hämta henne hoppas jag inte blev verklighet!

Joachim Holmgren, som återkommer när det gäller Julia