Satt i morse och lyssnade på ett utmärkt föredrag av Andreas Ekström, hemmason från Fjärås, och som sedan 1998 är anställd hos Sydsvenska Dagbladet, där han arbetar på kulturredaktionen. Han har fördjupat sig i sökmotorn Google, som är något mer än bara den sökmotorn vi alla använder på "nätet".Små detaljer som är lite skrämmande är att Google visste, före presidentvalet i USA, vem som skulle vinna. Man kunde fyra veckor före smittskyddsmyndighetens rapport visa på svininfluensans spridning. Allt detta och mycket mycket mer vet man eftersom allas våra googlesökningar avslöjar oss. Lägger man därtill; Google maps, Earth, G-mail, You Tube, Health mm så har Google kartlagt hela vårt liv snart. Till detta kommer att man har ambitionen att scanna in alla böcker som finns, allt som allt kanske 100 milj.
Är detta bra eller dåligt? Vi låter det ske utan större reflektion och kritik, medan kraft går åt till att argumentera emot "Fra-lagar" m m som vi i Sverige upplever som kontrollerande och som hotar vår integritet.
Har du en GPS i mobilen vet man var du är!
Vi har en teknik som utvecklas varje dag medan samtalet runt och den etiska problemställningen halkar efter. Andreas gav oss alla en välbehövlig tankeställare. Det gäller att inte bara vara eller bli anti, utan frågan är hur vi skall förhålla oss till utvecklingen och vad som händer med kommande generationer som växer upp.
Har du tid och lust kan du se följande lilla klipp om hur man kan slippa Googles kontroll. Obs! Det är inte på riktigt!
1 kommentar:
Utvecklingen leder till att det är svårt att i längden vara anonym. Det räcker att skriva några rader här på bloggen, så kan folk över hela världen söka på mitt namn och läsa vad jag skriver. Man kan dessutom hitta vad jag skrivit om på andra bloggar eller om jag finns på någon annan sida här på nätet.
Jag behöver inte ens vara aktiv själv, utan någon annan kan skriva eller sätta in en bild på mig.
Detta kan ju vara både positivt och negativt. Det viktiga är nog att vi är medvetna om det och att det också kan missbrukas.
När det gäller den övervakning vi utsätts för säger många att det inte gör något, för så länge vi inte gör något som är förbjudet eller fel, så har vi inget att frukta.
Jag tror att det som oroar oss är vetskapen om att vi faktiskt gör saker om är fel ibland, och att vi vet att det kan finnas männskor som missbrukar den information man kan få.
Övervakningen är ju dessutom en envägskommunikation i de flesta fall.
Jag kan som kristen inte låta bli att jämföra med min tro att vår Herre faktiskt vet allt vad jag gör och till och med tänker.
Varför skrämmer inte detta mig då, utan snarare ger mig hopp och tröst?
Jag tror att det beror på att jag där har en relation, en kommunikation. Jag har där även möjlighet till förlåtelse och försoning och jag vet att den kunskap vår Herre har, sprids och missbrukas inte.
Grundtanken med internet och utvecklingen där är säkert god, men vi människor har ju tyvärr en förmåga att missburka det goda för egna syften.
Den frihet och de möjligheter internet ger, ställer krav på oss att hjälpas åt att minska risken för missbruk och utnyttjande.
Skicka en kommentar