En politiskt korrekt gud är inte Gud

Ibland blir man positivt överraskad av saker man läser i tidningen. Birger Schlaug skriver följande i Dagen: "En kyrka som anpassar sina grundläggande teser efter politiska vindar känns mycket trevlig, men alls inte trovärdig. Jag tror, att om det finns en Gud, så inte anpassar han sig till det som för tillfället uppfattas som politiskt korrekt."

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=184112

Det finns olika sätt att nå fram i opinionen. Det kan vara att synas, höras eller tillhöra majoriteten. Ser man till de bibliska personerna så var de ofta ganska ensamma (ex. Moses). Men har man en vision och vågar hålla fast vid den, så blir det ett annat djup. Folket gnällde på Moses och gick sin egen väg (byggde guldkalven), men han höll fast. Det är respekt och trovärdigt.

Schlaug skriver i slutet av sin artikel: "Ska man tro på en Gud och på en skrift man anser är helig, då ska man också göra det. Allt annat blir fånigt. Hur trevligt, demokratiskt och mysigt vi än kan tycka att det är. Men religion är religion, filosofi är filosofi och politik är politik. Om en kyrkas uppfattningar först har malts genom den kvarn där bara det som är politiskt korrekt, och som går under benämningen "modernt", kommer ut känns det mest som en förening vilken som helst. Det har också ett värde. Men det har nog inget med Gud att göra."

Joachim - som med spänning skall se vad denna debatt leder till

Humanisternas ”avdop”

Kom till oss och bli av med ditt dop. Det är Humanisternas ungdomsförbunds budskap under Bok och bibliotekmässan i Göteborg. Skriver Dagen http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=183021

Man vet inte riktigt hur man skall reagera. Men helt klart är att det finns ett underliggande förakt mot det kristna och dess utövare. Hade det funnits någon form av respekt, så behöver man inte förlöjliga dopet med att ta fram en rosa hårtork.

Jag kan köpa att man inte gillar dopet och den kristna tron. Men en livsåskådning/filosofi, eller vad vi nu skall kalla Humanisternas "tänk" för, måste bygga på något eget utan att hela tiden förlöjliga andra.

Med den upptrappning av religionsförföljelse som finns i detta land så kommer det snart att sluta med fysiskt våld. Den psykiska misshandeln finns redan på flera ställen och den står idag inte kristendomen för! Vi kristna har i vårt land gjort många fel och vi är långt ifrån perfekta på något plan, just därför är vi troende! Men vi vill inte ha bråk eller polemik utan en ömsesidig respekt.

Joachim - som är bekymrad inför hur det kommer att se ut i vårt land om några år.

Civilkurage

Undersköterskan Peter Magnusson slog larm om rasism på Södertälje sjukhus. Nu mister han jobbet på sjukhusets intensivvårdsavdelning, skriver Länstidningen.

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=182550

Vi lever idag i ett samhälle där många skräms till tystnad. Civilkurage är inte lätt, när man riskerar reprimander. Peter var modig, men han ville inte, enligt artikeln, egentligen gå den officiella vägen utan lösa det internt om det hade varit möjligt.

Som aktiv präst möter jag människor som befinner sig i likvärdiga omständigheter. Man har uppfattningar och synpunkter som man håller inom sig själv eftersom det inte exempelvis inte är "politiskt korrekt", kulturen på arbetsplatsen inte är öppen, man är i beroendeställning eller något annat.

Kanske har det alltid varit så här? Samtidigt finns det en tryck- och åsiktsfrihet som inte minst journalisterna åberopar. Och som är väldigt stor. Det finns ju idag inga tabuer inom något, känns det som. Finns det något som skulle kunna chockera dig i tidningarna? Det är denna balans jag funderar över ibland, mellan rädslan att få uttrycka sin uppfattning och samtidigt få skriva om vad som helst utan att man tycks bry sig om personliga konsekvenser för den enskilde.

Det handlar naturligtvis om etik och moral. Vilket syfte man har med det man skriver eller säger.

Joachim - som vill sträva efter ett så öppet samhälle som möjligt.

Biskop Bertil död

Med stor sorg tog jag emot budskapet att biskop Bertil Gärtner denna söndagsmorgon dött. Det kommer att skrivas om hans gärning i många tidningar framöver och alla kommer att ha sina analyser.

För mig var Bertil en verklig Gudsman. När han var nyamputerad och i världslig mening svag var han likväl stor. Det rådde ingen tvekan om att Jesus Kristus sedan många, många år hade en grundmurad plats i hans hjärta och därigenom blev också biskopen en av ledarna bakom kyrkans förnyelse och en andlig ledare i många sammanhang.

Efter ett par år i Kungsbacka skulle det vara ett fackeltåg för integreringen i vårt samhälle. Bl. a. låg ung vänster bakom och den talare man inbjöd var just Biskop Bertil. Hans erfarenheter från tredje världen kände de till!

Mina tankar går framför allt till de närmaste, Eva och barnen, men bönen innesluter inte endast dem utan hela vår Svenska kyrka. Vi får med ett hjärtligt tack till vår himmelske Fader lägga Bertil i Guds händer med tillönskan om den frid som övergår allt förstånd och som bevarar våra hjärtan och våra tankar i Jesus Kristus.

Joachim

Kraftigt växande rörelse vill göra Jesus synlig

Det handlar om husförsamlingar och det är min absoluta övertygelse att de små sammanhangen, i vilka man delar Bibelordet, gemenskapen och inte minst ber tillsammans är livsviktiga för den kristna kyrkans framtid.

Det kan se ut på olika sätt beroende av var man befinner sig. Sydamerika, Nordamerika eller Asien har sina speciella villkor medan vi här i Sverige utgår från vår kontext och tradition. I Kungsbacka har vi sedan flera år haft hemgrupper som ett komplement till söndagens gudstjänster. Och man märker vilken kraft det finns i dessa mindre grupper. Jag skulle önska att också denna form av församlingsbyggade stod med på någon lista inför kyrkovalet!

I USA ser det ut så här http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=177610

Jag hoppas att de äldre ungdomarna inom någon vecka får igång en grupp och med dem kommer vi säker att vara ett 70-tal personer som möts regelbundet, varannan vecka, i hemgrupperna.

Hör gärna av dig om du vill veta mer!

Joachim - som idag har konfirmation

Kristen mobbing

I flera år ska flickan ha blivit trakasserad av andra elever för sin tro. Nu anmäls Kungälvs kommun till DO för religiös diskriminering. Detta skriver GP och det blir mer och mer vanligt med dessa rubriker att kristna i detta land diskrimineras. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=669&a=516646

En del menar säkert att det är inte mer än rätt med tanke på korståg och annat som kyrkan gjort sig skyldig till. Men nu handlar det om en frimodig flicka som bara är 10 år. I detta land kan man öppet förklara sin sexuella läggning, berätta om vilket parti man stödjer, att man är emot vissa åsikter och beteenden. Men att säga att man är troende kristen känns som det värsta man kan uttala.

Hur det har blivit så här kan man undra över? Säkerligen har kyrkan själv del i det, men var och en av oss får börja med att rannsaka sig själv! Massmedia, politiker m.fl. har ett ansvar för vilket samhälle man bygger upp.

Joachim - som tror att klimatet i samhället bara blir hårdare och hårdare om inte något radikalt händer.

Jenny Petrén (Berggren) kommer till Kungsbacka!

En popstjärna som skriver en bok. Kan det bli något annat än en historia om framgång, pengar och party? Jo, en berättelse om tro. detta skriver Kyrkans Tidning http://www.kyrkanstidning.se/kyrkanstidning/nyheter/partypinglan_kampade_for_sin_tro_0_10871.news.aspx

Det finns också en länk till en intervju med Jenny.

Vi har alla vår resa genom livet och är man då en person som fått känna på kändisskapet, så blir det kanske lite extra starkt när ett personligt vittnesbörd lyfts fram. Sin kristna tro beskriver Jenny i sin bok "Vinna hela världen" (Libris förlag).

Hon kommer fredag kväll den 27 november till Kungsbacka kyrka. Välkommen!

Joachim - som är övertygad om att vi behöver höra varandras vittnesbörd.

(Bildtext: Soloplatta på gång. I den egna musiken vågar Jenny Berggren sjunga om Gud. Foto: Patrick Sörquist)

Apropå viktiga valfrågor i kyrkovalet 2009

Frågan om samkönade äktenskap må vara den mest omdebatterade inför kyrkovalet, men den är långt ifrån alla gruppers huvudfråga. Dagen har tagit reda på vilka som är kyrkopartiernas hetaste ämnen.

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=177337

När man läser de olika listornas kärnfrågor så spretar det åt lite olika håll. En del partier finns endast på lokalt plan medan andra finns över hela landet. Några frågor som är viktiga enligt mitt tycke är:

• Hur människor skall komma till tro - missionsbefallning - levandegöra Guds ord.
• Avpolitiseringen - personval
• Församlingstillhörigheten - att vara skriven i den församling man är aktiv.
• Ekumeniken - med andra kristna över världen, så att vi inte isolerar oss.
• Kyrkan bör sträva efter förnyat läroämbete - Det finns så många teologiska frågor som man idag diskuterar. Är Jesus Frälsaren? Vad anser man om aktiv dödshjälp? Måste man tro på allt i trosbekännelsen och om inte, vad kan man då ta bort om man nu kan det? Har Guds ande varit verksam i historien och vem avgör i så fall hur och när? Kyrkans syn på traditionen? Ja, det finns många, många fler frågor och funderingar och jag vet själv vad jag anser i mångt och mycket, men det handlar ju om en gemenskap.
• Ekonomisk utjämning, men med en tydlighet vad pengarna används till. Satsning på de frivilliga krafterna är nödvändig. (De olika nådegåvorna som Herren lagt ner i sin kyrka)
• Jobba med kyrkans strukturer - Om folk, trots att det gått ut information om bl. a. kyrkovalet, ändå inte förstår, så är det något fel i systemet. Folk idag har inte endast bristande kunskap om det kristna utan också om hur kyrkan är uppbyggd. Fråga någon vilket kontrakt de bor i och förhållandet mellan kontrakt och församling?

Detta var bara några av alla frågor som känns centrala och viktiga. Det krävs mycket kärlek, nåd och tålamod att ta tag i allt detta. Och inte minst tro! Låt oss aldrig glömma bort att kyrkan är inte pengarna eller husen först och främst. Den kristna Kyrkan har Jesus själv som hörnstenen och de döpta som levande byggstenar. Jesu missionsbefallning handlar om att gå ut och bygga genom att döpa (inlemmandet i bygget) och genom att lära (i ord och handling) vad han själv visat genom sitt ord (Bibeln).

Joachim - som denna vecka förbereder och genomför en konfirmation. Ungdomarna är inte kyrkans framtid, de är redan en viktig del!

Kyrkovalet 2009

Som de flesta av er säkert märkt har jag inte bloggat på några dagar beroende på faktorer som ovanligt hög arbetsbeslastning samt brist på intressanta artiklar. Kyrkovalet sägs vara viktigt och vi kyrkoherdar skall inte lägga oss i. Men jag kan inte låta bli att tycka, att visionerna saknas på hur kyrkans grunduppdrag skall förverkligas

Att levandegöra Guds ord till nutidens människor är inte bara en fråga om samkönade äktenskap eller hur partipolitisk kyrkan skall vara. Jag kan förstå om människor tappar intresse.

Vi borde istället lyfta fram omvändelsens vikt i ett samhälle som alltmer består av människor som är i behov av nåd. Vi borde lyfta fram källan till förlåtelsen som vanns på Golgata kors! Var finns annars förlåtelsen för den kristne? Vi borde ännu mer lyfta fram vikten av församlingen och att de olika nådegåvorna kommer till sin rätt!

Är jag för "from" när jag tar fram detta? Är jag för insnöad? Kanske i världens ögon sett. Men det konstiga är att när jag lyfter fram detta i min "vardag", på alphakursen, på minnesstunden eller var det nu är, så förvandlas liv! Guds ord är verksamt! Är det inte detta som är uppdraget i missionsbefallningen? Vi har så mycket i kyrkan att lyfta fram som människor frågar efter och som man inte kan få någon annanstans.

Joachim - som med faktiskt med spänning ser fram emot resultatet av kyrkovalet. Jag kommer att rösta!

Kyrkan hoppas på Kalle Anka

Svenska kyrkan i Karlstad hoppas få hjälp av Kalle Anka i kyrkovalet. Stiftet har nämligen beslutat att annonsera i den ärevördiga serietidningen. Man tror på starkt gensvar på annonsen, skriver Nya Wermlands-Tidningen.

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=176269

Vi är olika och så också vår till (-tro) till serietidningar. Man brukar säga att alla sätt är bra utom de dåliga. Men detta tar väl ändå priset? Hur trovärdigt är det när man annonserar bland leksaker och godis? Och vad är det man vill uppnå? Är det viktigaste antalet som röstar? Man får inte glömma bort att valet handlar om att bl. a. välja in folk som skall ta ansvar i styrelse och nämnder. Vi i kyrkan har en stark press på att handha en god arbetsmiljö i kyrkan. Är Kalle Ankas läsare medvetna om detta?

Personligen tror jag att resultatet kan bli precis tvärtom. Man röstar inte för det känns inte riktigt seriöst.

Joachim - som tydligen får börja läsa serietidningar igen

Falsk Jesus kom till kyrkan

Förra söndagen skickade dansk radio en person utklädd till Jesus till en kyrka i Köpenhamn. Och spelade in det hela med dold kamera. Brist på respekt, menar präster.

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=176578

Detta med respekt i ett modernt samhälle är inte alltid lätt att förena med oliktänkande. Att göra hur man vill med Jesus. Måla honom, fotomontage, klä ut sig eller vad det nu kan vara är tydligen helt okey enligt somliga. Men för mig är det inte okey eftersom Han är min Frälsare, vän och står mig lika nära som övriga familjemedlemmar. Jag vill känna respekt för detta. Folk får själva ansvara för sin tro, det respekterar jag, men jag målar inte upp deras förbilder på tavlor eller klär ut dem med konstiga kläder.

Jesus klarar det, men jag vill säga som Jesus själv - "förlåt dem för de vet inte vad de gör"

Joachim - som känner att en ömsesidig respekt är eftersträvansvärt