Sitter på söndagskvällen och funderar på senaste veckan. Det har varit en omvälvande vecka på många sätt men ändå har det funnits en röd tråd genom allt. Under fredag - lördag var jag med om Tv-inspelning som SVT tog initiativ till med Oasrörelsen och Åh stiftsgård. Det var en naturlig plats, som har fostrat så många lärjungar genom åren och som tusentals människor har tacksamma minnesupplevelser av. Åh stiftsgård är en pärla och Åh-andan sitter i många!Fyra gudstjänster planerades och spelades in. De skall sändas den 26 oktober och "alla Helgona helgen". Två nattvardsgudstjänster och två gudstjänster blir det. Olika predikanter och många medverkande kom samman - dansare, förebedjare, talare, tekniker mfl.
Ett mycket viktigt inslag i alla gudstjänsterna var att presentera den bredd som finns i Oasrörlsens gudstjänster; med lovsång, rejäl bibelundervisning, betjäning i form av förbön och smörjning med olja. Och det kändes som detta lyckades. Det blev gudstjänst trots alla lampor och kameror.
Biskop Anders Arborelius hade en mycket stark predikan liksom Berit, Hans och Ulf. Ni kan själva lyssna och se när det sänds och det var en mycket god stämning alla dessa dagar med ett fokus på den kristna trons centrum.
Fylld av detta fick jag i dagens familjegudstjänst i Hanhals kyrka bära ett barn till dopfunten och döpa det i den treeniges namn. Ett barn som redan Gud sagt ja till, men där föräldrarnas och faddrarnas vilja gör att det blir en sund relation från två håll. Det blev en riktigt fin högtid!
Efter detta gick jag och röstade i EU-valet på den kandidat jag ansåg vara mest lämpad. I och med att jag valde en, så valde jag bort alla de andra! Och så är det i en demokrati och det är så viktigt att den möjligheten finns. Kan verka snäva kast på denna dag, men det finns en tråd!
Fler och fler vill tystna ner olika röster. Både andligt och politiskt börjar samhället ändra karaktär till något hårdare och oförsonligare. Vi kristna håller inte sams internt och inte heller med "världen" och idag finns det t o m en öppen förföljelse av troende i vårt land där man tar sig rätt att förlöjliga, särskilt den kristne. Jag möter flera vittnesbörd om detta. Detsamma gäller inom politiken, att man riskerar bli lika "kärlekslös" som den man kämpar emot och den som man anser just visar på ett kärlekslöst förhållningssätt. Den intoleranta toleransen brer ut sig och när jag då ser in i dopbarnets ögon, så vill jag att hon skall växa upp i ett samhälle där hon känner frid och kärlek. Och det är en större kamp att uppnå detta idag. Det ger sig inte bara av sig självt!
Därför var jag glad för att svt frågade om tv-inspelningarna. Detta är fyra gudstjänster av knappt hundra på ett år i televisionen. Svt vill visa på mångfalden. Och därför gick jag också och röstade idag. Inte bara för min egen skull utan också för Inez, dopbarnet! Det handlar om att slå vakt om detta fantastisk: demokrati, som inte bara är ett ord!
Tänk alla de länder som just nu bränner upp kyrkor och dödar kristna, alla de länder där det bara finns ett parti/person att rösta på. Det finns mycket att var tacksam över men vi tar det ibland så självklart och vi skall vara rädda om mångfalden för den visar på det exklusiva och unika!
Om några dagar far jag ner till Rumänien och till S:t Mina och till min ortodoxe kollega och tackar Gud för att vi där på plats kan hjälpa de funktionshindrade barnen och ungdomarna. I ett samhälle, där politiken förut gömde undan de funktionshindrade och där de idag, när andra ekonomiska möjligheter finns, hamnar långt ner på de girigas skala. Så måste vi kämpa och ge dem hopp!
Det går en röd tråd och den bygger på att ta emot vad Gud ger i ord och sakrament och ge vidare till dem man möter. Och att förstå att detta kan ske på många sätt! Gud välsigne dig också denna vecka!
Joachim - som är fylld av intryck och är övertygad om att Guds kärlek genom sin son kommer att besegra allt!
