Tidningen Dagen skrev följande: "Prästen Ulla Karlsson i Västerås stift rörde upp mycket känslor när hon menade att Jesus inte behövde offras. Nu har hon anmälts till Domkapitlet." Vad jag har förstått är hon inte ensam om att vilja ta bort sådana "obehagliga begrepp" som synd i kyrkan.
Hon skriver också: "Plocka bort allt tal om synd, skuld, skam, blod, slaktade lamm och annat förfärligt! Det hör inte hemma i modern tid, bland upplysta människor!"
Hela hennes debattartikel kan ni läsa i Kyrkans Tidning!
I denna anda pågår just nu också funderingar kring dopet och om man måste ha med en befrielsebön i samband med dopgudstjänsten, för det lilla barnet har väl inget med det onda att göra!
För mig som präst i kyrkan är dessa tankar helt otro-liga. När jag avlade mina prästlöften och sa JA, var det ju med den stora uppgiften att vara ett mänskligt redskap för Guds utstäckta nåd. Att förvalta sakramenten och bedriva undervisning handlar ju om att ta Jesu ord och liv på allvar. Dopets vatten och vita dräkt visar på renhet och nåd och nattvardens försoning, att den som äter och dricker blir bevarad till evigt liv!
Jag ser idag en mänsklighet som är i ett oerhört behov av evangelium, men skall vi som en dålig läkare inte rensa såren före operationen, utan bara säga att allt står väl till, så lurar vi människor och möjligtvis också oss själva men inte livet och sanningen, inte Gud själv! Ett sår behöver renas och ett ordentligt grundarbete behövs. Kirurgen själv är noga med tvagningen och det gäller oss präster och kyrkan i dess helhet, att vi själva först tar emot förlåtelsen/renheten för att sedan räcka den vidare.
Förlåtelsen är ju det bästa kyrkan har att komma med och i alla fall jag behöver denna - nåden - varje dag. Men förlåtelsen/frälsningen/försoningen finns inte vid sidan om den död och uppståndelse som Jesus, Guds egen son och vår Frälsare, gick igenom. Därför kallar jag mig kristen! Jag vill liksom Paulus lära känna kraften i uppståndelsen! Om vi tar bort denna grund menar jag att då handlar det om en annan religion.
Joachim - som är tacksam för fastans rika liturgi och de spännande texterna vi får läsa när vi följer Människosonen på vägen upp till Jerusalem
En blogg för att öka kommunikationen mellan Holmgrens begravningsbyrå och samhället. Syftet är att lyfta fram olika aspekter kring liv och död, tröst och sorg. Vi vill hjälpa till att lyfta upp det svåra och visa på en väg framåt. Ställ gärna frågor och kom med synpunkter! Tillsammans delar vi livets villkor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"Om-sorg" hela vägen
Sorg är väl något som vi alla vill undvika så mycket vi någonsin kan. Ändå utsätts vi för och berörs av sorg nästan varje dag, oavsett ...
Populära inlägg
-
Detta är en intressant artikel eftersom det är min gamle chef som är den omtalade prästen som får gå. Det stämmer att Pär är en folklig präs...
-
"Tanken om yrket som ett kall har minskat bland sjuksköterskor men bland präster lever kallelsemedvetandet". Det visar en ny unde...
-
Sorg är väl något som vi alla vill undvika så mycket vi någonsin kan. Ändå utsätts vi för och berörs av sorg nästan varje dag, oavsett ...
2 kommentarer:
Vederbörande präst predikade idag i Aspeboda kyrka; jag undrar hur hon med hennes inställning tog sig an dagens texter där synden - och försoningen - är central. Tyvärr har biskop Thomas inte offentligt yttrat sig, inte heller kyrkoherden. Däremot går det bättre för biskopen att kritisera föreståndaren för Berget för ingenting egentligen. Nej det är tråkigt att det finns en sådan flathet mot detta. Prästen borde uppmanas att ta en timeout tills hon har rett ut det hela, själv eller med andras hjälp. I annat fall ska man inte vara präst. Vår förbön behöver hon i vart fall vade retro me, satana.
Ja, det är naturligtvis både förvånande och sorglig att konstater att en präst i svenska kyrkan har denna syn.
Det som förvånar mig och det gäller inte bara i den aktuella artikeln skriven av en präst, utan i många sammanhang, inte minst när man t.ex. diskuterar samkönade äktenskap oavsett ståndpunkt, är att man hänvisar till "modern tid". Ulla Karlsson skriver i sin artikel,"Det hör inte hemma i modern tid, bland upplysta människor!".
Det som är så stort med Guds ord i biblen är just att det är skrivet på ett sådant sätt att människor i alla tider kunnat ta till sig budskapet.
Vad menar man med "modern tid"? Menar man att människor som levde och läste bibeln för 300 år sedan inte ansåg sig leva i "modern tid", likaväl som de som kommar att läsa bibeln om 300 år också anser sig leva i "modern tid".
Jag tror att människor i alla tidsåldrar anser sig leva i "mordern tid" och även vara "upplysta".
Jag är övertygad om att Bibelns budskap gäller oavsett om det är år 1430, 1757, 2011 eller 2031.
Problemet är nog att vi har haft, har och kommer ha svårt att acceptera och erkänna att vi inte förstår allt och inte klarar att leva fullt ut enligt Guds buskap. Vi försöker därför i stället förändra Guds budskap så att det skall passa till "modern tid".
Skicka en kommentar