Har haft en underbar semester i Egypten under några dagar. Inte många egyptier kom vi i samtal med, men en ung kille såg våra kors och frågade om vi var kristna. Han var kopt och vi kom snart i samtal om de kristnas situation i Egypten, vad som håller på att ske. Även han kunde ge vittnesbörd om dödsskjutningar av bekanta i den stad han kom i från. Men med stolthet visade hans sin gömda bibel och man märkte hur tron bar honom. Tydlig förtröstan på frälsaren Jesus lyfte han fram och det är med blandade känslor man tänker tillbaks på detta möte.
Dagen skriver att " EU kommer med kraft att agera mot länder som inte agerar mot förföljelse av kristna. Det lovade EU:s utrikesminister Catherine Ashton i ett samtal med Europaparlamentariker i Strasbourg." Och det känns som att det är på tiden att denna problemställning blir tydlig. Det skall bli intressant att se vad man man menar med "förföljelse".
Är denna helg på konfirmandläger och även här uttrycker unga ledare våndan av att bära ett kors. Det finns en förföljelse och ett förlöjligande av troende i vår närmaste miljö! Respekten för kristna och det som vi tror på är inte särskilt hög, inte heller i massmedia. Att det förhåller sig på detta sätt finns det säkert många förklaringar till men jag tror att det till stor del beror på att vi själva, på det personliga planet, inte vet hur vår egen tro ser ut. Detta gäller även de som offentligt uttalar sig. Många saknar språket och därmed också mycket av innehållet i trons värld, eftersom de tre monoteistiska religionerna bygger på uppenbarelser som förmedlats oss genom bl a en helig bok.
Att trycka ner eller förfölja andra leder inte till något gott, men det betyder inte att man skall bli berövad sin frimodighet att utöva den tro som är ett med en själv. Många s k icke-troende vill inte få andras tro "påprackad" och önskar religiös neutralitet. Det man glömmer med ett sådant resonemang är att respekten för den som faktiskt är troende på ett djupare plan, än bara en samling åsikter. Man kan lätt bli en lika stor "påprackare" som den som man kritiserar genom att tro att denna "neutralitet" är ett allmänt önskemål! Även denna kan te sig väldigt olika beroende på att vi alla är olika.
Joachim - som ser att religiös mångfald kan bara bli möjlig om det inte ersätts med neutral enfald